Tips för dig som vill kura skymning

≈

Så här glad blev jag när jag fick ett hårt paket förra julen.

Nu närmar sig den tid då åtminstone jag vill kura skymning och läsa bok. Under hela min uppväxt fick jag många hårda paket till jul, paket som öppnade nya världar för mig.

Ibland var böckerna spännande, andra gånger sorgesamma, skrämmande, roliga och ibland utvecklande.

Jag kan minnas jullov både som barn och och tonåring då jag ägnat mig åt läsning som Femböckerna av Enid Blyton, Anne på Grönkulla-serien av LM Montegomery och Sagan om ringen trilogin av JRR Tolkien.

Jag älskar djupa läsupplevelser. Böcker där jag antingen går in i en värld – eller böcker som ger mig insikter. I det här inlägget väljer jag skönlitteratur. En annan gång kommer jag att tala om insiktsböckerna.

Nu skriver jag de böcker jag kommer på just i dag. Det kanske blir delvis andra böcker en annan dag. Du som vet att jag har någon favorit som jag har glömt – tipsa mig. Jag fyller gäärna på!

Här är några läsupplevelser:

Målarens döttrar av Anna-Karin Palm

Hon skriver på ett sätt som gör att jag är i boken, känner vädret mot min kind, känner miljöerna. En fantastisk närvarokänsla. Jag minns känslan, men väldigt lite av handlingen.

Tysk höst av Stig Dagerman

Dagermans skildring av ett Tyskland i ruinerna av andra världskriget. Han hade en förmåga att skriva som en filmkamera, med svepande översiktsbilder och träffande närbilder.

Min salig bror Jean Hendrich av Carina Burman

Den läste jag under en period av mitt liv när jag längtade mycket efter kärlek. Jag läste ett kapitel varje kväll för att dra ut på det. Omöjlig kärlek mellan Johan Henrik Kjellgren och en burgen kvinna. Det allra vackraste av 1700-talet.

Shantaram av Gregory David Roberts

Bygger på en sann historia om rånaren Roberts som rymmer och tar sig till Bombay i Indien. Jag har aldrig varit i Indien men i Roberts sällskap ÄR jag där. Svår att släppa när jag väl börjat läsa den. Fick mig sugen att resa till Indien. Många Indienkännare har den på favoritlistan.

Vi de drunknade av Carsten Jensen

Ett porträtt av den danska sjöfartsstaden Marstal och stadens män – som oftast befanns sig på havet. Vi följer stadens män, havets män, sjömännen, under 150 år. Det finns oerhört gripande scener, svåra scener, fantastiska scener – bland annat en som skildrar konvojer under andra världskriget – en helhetsbeskrivning jag sent kommer att glömma. Svagheten är kvinnoskildringen. Kvinnor är bara konstiga i den här boken.

Vad jag älskade av Siri Hustvedt

Den har jag läst två gånger. En gång på engelska och en gång på svenska. Den utspelar sig i konstnärskretsar i New York och berättaren är konsthistorikern Max. En man som har stora svårigheter att leva, men är desto bättre på att skildra sin omgivning. En långsam läsning, närmast hypnotisk med många bottnar som öppnar för reflektion kring vad som är viktigt i livet.

Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset

När jag hade dubbelsidig lunginflammation blev Kristin och Erlend mitt sällskap. En sällsam berättelse om skam och skuld. Min reflektion efteråt var att Undset skildrade sexualmoralen på 1920-talet (då den skrevs) snarare än 1300-talet som skildras. Intressant också ur det feministiska perspektivet.

Här finns en intressant DN-artikel om boken.

Alberte-triologin av Cora Sandel

Snacka om utvecklingsroman. Alberte lämnar den trånga staden i Nordnorge och ger sig ut i världen. Jag var på väg att ge upp i andra boken, hon krånglade till det för sig så mycket bland konstnärerna i Paris, men till slut så. Flera oerhört vackra scener också. Som när befolkningen i den lilla norska staden möter solen varje vår.

Hundra år av ensamhet av Gabriel Garcia Marquez

Det är 30 år sedan jag läste den. Då var den ”ett måste” – och jag vet inte om den fortfarande håller. Men då hade vi höglösning ur den och var fascinerade av den elvis magiska värld som Marquez skapade. Minns också att jag gillade Isabel Allendes Andarnas hus av ungefär samma skäl.

Brott och straff av Fjodor Dostojevskij

När jag läst Dostotjevskij förstår jag varför hans böcker (även Bröderna Karamasov) har blivit klassiker. Även om det tog en stund för mig att lära mig alla ryska smeknamn var boken oemotståndlig.

Sagan om ringen av JRR Tolkien

Jag läste hela serien tre gånger innan jag fyllde 20. Det säger det mesta. Jag har dock inte läst nyöversättningen - då serien fått delvis ny titel.

Wizards first rule av Terry Goodkind

Jag har just klivit in i Terry Goodkinds fantasivärld och har bestämt mig för att inte skämmas för det. Han har skapat en komplex fantasivärld, där de goda har svagheter och där saker inte alltid är var de synes vara. Jag har läst två av elva böcker i en serie och återkommer när jag har läst mer.

Juloratoriet av Göran Tunström

Jag bodde i Värmland, någon mil från Sunne mellan 1960 och 1968. Så för mig är Tunström (och Lagerlöf) representationer av Värmland. Jag har läst många av Tunströms böcker och gillar epiken.

Jerusalem av Selma Lagerlöf

När jag läste Jerusalem för några år sedan så insåg jag hur modern hon var. Hon beskrev en väckelsesekt som fick mig att tänka på Livets ord eller Knutbygänget. Hon beskrev en fartygskatastrof som var ruskigt lik Estonia. Ska du läsa en Selma, tag denna!

Älskaren av Marguerite Duras

Under många år hade jag stort fokus på att lära mig franska. I det projektet ingick att läsa böcker på franska. En av mina favoriter blev Marguerite Duras. Jag äskade den här berättelsen om den 15-åriga Duras som bor i Saigon och som möter en kinesisk man, äldre än hon, som blir hennes älskare. En omöjligt men ack så vacker kärlek. Det blev en rätt sensuell och svettig film av boken också.

Den som vandrar om natten av Marianne Fredriksson

När jag hade läst ut Den som vandrar om natten började gråta. Känslan var: Så här bra kan jag aldrig skriva. Den utspelar sig på Jesu tid och Jesus finns med i utkanten av berättelsen. Det känns som den är skriven av gudomlig inspiration och en av mina största läsupplevelser för så där 20 år sedan. Har inte prövat att läsa om den.

Kulla Gulla av Martha Sandwall-Bergström

Åh, vad jag älskade Kulla-Gulla! Hon är på ett sätt Sveriges svar på Anne på Grönkulla. Kanske beror det på att jag som barn fantiserade om att jag var adopterad eller bortbytt. Men tjejer som fixar det, mot alla odds, gillar jag!

The Magus av John Fowles

Den här boken försökte jag läsa för första gången i 20-års åldern, men då var engelskan för svår. Läste den för några år sedan och blev fast. Den handlar om en ung engelsman som kommer till en grekisk ö som engelsklärare. Vad som sedan är verklighet och vad som är dikt är höljt i dunkel. En suggestiv berättelse som antagligen förhöjs för den – som liksom jag – tillbringat tid i den grekiska övärlden. Den heter tydligen: ”Mannen som trodde han var gud” på svenska och det säger en del – det är dock inte huvudpersonen det syftar på.

Pippi Långstrump av Astrid Lindgren

Min favoritscen i den första Pippiboken är när Pippi kommer på kafferep hos Tommys och Annikas mamma. Hon tar för sig, pratar på och gör allt som ett barn på tidigt 40-60-tal inte fick göra. När jag läste den för mina barn skrattade jag så jag grät. Mina barn fattade aldrig vad det var som var så roligt. Vadå bara prata om man blir tillfrågad av en vuxen? Obetalbar för dig som är 40+.

Även Mio min mio och Bröderna Lejonhjärta tillhör mina Lindgrenska favoriter.

The pillars of the earth av Ken Follett

Tja, det här är väl inte finlitteratur direkt, men ack så spännande och drivet skrivet. Ken Follett är ju mest känd för sina spänningsromaner, typ ”Nålens öga”. Och denna handlar om medeltida katedralbyggare, om en god munk och många räliga, om girighet och kärlek – ja alla känslor, alla dygder och dödssynder du kan föreställa dig. Ett myller av medeltid. Jag kunde inte släppa den, inte fortsättningen heller. Läses bäst på engelska, tror jag. Den är en sådan där bok som spritt sig från läsare till läsare och i dag är Folletts mest lästa bok. Varning: Se till att ha en stund ledig när du ska läsa boken. Du fastnar lätt. Den är på 800 sidor och den finns också på svenska.

En flykting korsar sitt spår av Aksel Sandemose

Det var Sandemose som skapade Jantelagen och det skedde i just den här boken. Den tillhör gruppen långsamma böcker. Jag har åtminstone inte varit förmögen att sträckläsa den, utan fått ta den portionsvis. För mig gav den så många ahaupplevelser. När jag läste den insåg jag att jag hade växt upp i ett Jante – en bruksort i Dalarna. Men det finns nog många Janten runt om i Norden. Mycket läsvärd.

Daniels bok av EL Doctorow

Det här var en bok som jag var tvungen att börja om på ett par gånger. Något sa mig att jag inte skulle ge upp. Daniel är en son till makarna Rosenberg, det judiska paret som blev avrättat i USA för att ha varit sovjetiska spioner. Det bygger alltså på ett verkligt fall, men är fiktion. Den är skriven i flera tidsplan och det som rörde mig är vad som händer med barn till landsförrädare.

Sophies val av William Styron

Den här boken läste jag strax efter att den kom ut 1979. Sophie tvingas under andra världskriget välja vilket barn hon ska låta leva, precis vid ingången till ett koncentrationsläger. Ett omöjligt val, som färgar henne även efter kriget, då vi möter henne i New York. I filmen spelades Sophie av Meryl Streep minns jag. Trots att jag inte hade barn då, drabbade boken verkligen mig.

Den målade fågeln av Jerzy Kosinski

Denna bok är också på temat andra världskriget. En liten pojke evakueras till polska landsbygden. Man antar att han är en jude. Han hålls gömd hos sen ene vidrigare bonden efter den andra (som jag minns den). En scen som etsat sig fast är en bonde som tar ut ett öga med en sked på någon han inte gillar. Det sägs att detta ligger nära Kosinskis egen verklighet.

Händelser vid vatten Kerstin Ekman

Boken utspelar sig i Norrlands inland, nära en sjö, där det sker ett dubbelmord som inte vill låta sig uppklaras. Det jag minns är stämningen, att hon skriver så bra. Jag hade kunnat välja en annan titel också. En till Ekman jag gillar är ”Gör mig levande igen” som är en slags hälsning till Eyvind Johnssons böcker om Krilon. Men den här ”deckaren” är mer lättillgängligt än Johnssonboken.

Jack av Ulf Lundell

När jag var ung var den ett måste. Ulf Lundells debut. Jag köpte boken och hans första skiva ”Vargmåne” och längtade till Stockholm och de miljöer Lundell skildrade. Så småningom kom jag dit, men jag mötte ett annat, ett senare ställe än det 1960-tal som Lundell skildrar.

Sinuhe egyptiern av Mika Waltari

När jag växte upp älskade jag att läsa om gamla kulturer och en av dem som fascinerade mig mest (tillsammans med indianska kulturer) var det gamla Egypten. Jag slukade Sinuhe med hull och hår och det gjorde mig ingenting att han lyckades befinna sig på alla relevanta platser under sitt liv och dessutom vara livläkare åt Farao. Trots det osannolika i detta fascinerades jag av skildringen. Inte för inte har den blivit en klassiker.

Och nätet är fyllt av boktips. Vill du försäkra dig om att läsa de "bästa" svenska böckerna, klicka här. Vill du också röra dig mer internationellt och se vad världsförfattare tillhör det bästa, klicka här.

Kommer på en rad bubblare också:

Silke av Alessandro Baricco

Berättelser om beskydd av Erik Fosnes Hansen

Krilonserien av Eyvind Johnsson

Milleniumsviten av Stieg Larsson

Gräset sjunger av Doris Lessing

Daisy sisters av Henning Mankell (bra kvinnoporträtt i den)

Berättelsen om Pi av Yann Martel (tack MLI)

Vindspejare av Agneta Pleijel

Kafka på stranden av Haruki Marakami

Gå dit hjärtat leder dig av Susanna Tamaro

Tora-triologin av Herbjörg Wassmo

Slakthus 5 av Kurt Vonnegut

Gentlemen av Klas Östergren

Böcker jag verkligen försökt läsa, men där jag gett upp så småningom

Ulysses av James Joyce. (Jo huvudpersonen han raka sig och gå ut på promenad innan jag gav upp. Alldeles för detaljerat för min smak. Jag uttråkades.)

Ancient evenings av Norman Mailer (vilket egentligen är konstigt, eftersom jag älskar det gamla Egypten och berättelser från den tiden)

Mannen utan egenskaper av Robert Musil (orkade igenom första delen av bokserien, men lyckades inte engagera mig i huvudpersonen.)

På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust (läste dock hela första delen, Swann och kärleken som var riktigt bra. Passerade alltså madeleinekakorna med ett par hundra sidor).

Mördarens öga av Björn Ranelid (varför krångla till det så otroligt? Började lyssna på ljudboken med samma namn, det funkade något bättre, men av något skäl fullföljde jag inte avlyssningen).

Midnattsbarnen av Salman Rushdie (kom inte förbi myllret av människor när jag försökte)