charlottecronquist

Vad som berör.

Vem anade att den här hårdingen hade ett hjärta? Jag sitter i den stora salen på Börshuset i Malmö. Långt där framme på scenen står i t...


Vem anade att den här hårdingen hade ett hjärta?

Jag sitter i den stora salen på Börshuset i Malmö.
Långt där framme på scenen står i tur och ordning fyra talare.
Och det slår mig att det som berör mig mest är när de berättar om sina egna liv.
Tack 4good för den insikten.

Tänk dig ett nätverk mest för kvinnor som är till för att sprida glädje och ge möjligheter, ett nätverk som i dag består av mer än 11000 personer och som ordnar inspirationskvällar då och då i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Visst låter det bra? 4good heter nätverket och det är gratis att vara med.
Mitt första möte med 4good blev lyckat. Jag halkade in på en personlig inbjudan från Christina Nilsson och kom dit ganska förutsättningslöst. Jag hade noterat vilka föreläsarna var, men ett par av namnen sa mig inget särskilt.
Så jag tog maken i handen och med mössa och hela faderullan tog vi oss till Börshuset i kylan. Den första vi möter är kvällens första talare, Nina Jansdotter, alltid lika roligt att möta henne.
För Alexander var hela evenemanget en överraskning. Han hade lite motvilligt följt mig ut i kylan, fått snö på näsan och i håret, stått och väntat på bussen … och jag kunde se ett litet leende sprida sig på hans läppar när han såg alla människor.
Den stora börssalen var knökad. Vi måste ha varit mer än 300 personer där. Och bland det första vi gjorde var att glutta i godispåsarna och det var riktigt bra saker där. Själv blev jag extra glad av en vildrosolja från Weleda. Sån är jag.
Och det var extra roligt att få möta två kvinnor som var nya för mig. Nämligen energiknippet Isabelle Halling som numer tycks heta McAllister om jag hörde rätt (och det är verkligen ingen garanti på det, fråga min familj, får du höra). Hon är idésprutan personifierad och verkar inte väja för något och om samtal om kreativa idéer med verkställande direktörer och TV-bolagschefer går lite trögt så spänner hon och kollegan bågen och bli ”Upp i röven AB”. Där haltar minsann inga fega löss och jag blev så glad över den rättframheten…
Isabelle var också där med hela sig, visade bebi, make och sommarstuga, talade om att prioritera resor framför pengar… Att göra mänskliga val och samtidigt våga driva sin business (som bland annat handlar om att inreda i teve-program). Me like!
Och så kom då kvällens solskenshistoria. Frilansjournalisten och småbarnsmamman Karin Adelsköld, som startat en sidokarriär som ståuppkomiker. Och hon var verkligen rolig – hon vågade driva med mammarollen och svårigheter att få ihop det med maken… Och sen bjussade hon på sin historia, som handlade om att våga pröva något nytt… Så himla härligt. Och att skämten var på gränsen till det ”tillåtna” gillade jag också… ”Min man och jag bestämde oss för att vi inte ska ha barn, men då uppstod problemet, vad ska vi göra med de två vi redan har?” Klockrent.
Men den som berörde mig mest var faktiskt kokboksförfattaren, boxaren, taekwandomästaren, programledaren, pappan, maken och före detta busen och kungen av Kungsan Paolo Roberto och hans resa från att lika knockad (bildligt) vid 17, för att i dag, vid 41 var stadgad familjefar och driva sju företag. (Entreprenörskapet kom med ett par minuter på slutet, det är jag också nyfiken på – men jag fattar att han har drivet, precis som Nina, Isabelle och Karin, även om det i Paolos fall ibland varit stenhårt (bokstavligt).
Jag har hört delar av hans historia tidigare. Han är ju inte okänd. Men att höra honom säga det berörde mig. Och det som berörde mig allra mest var att han också visade upp och talade om en figur som jag inte hört honom snacka så mycket om tidigare: Hans inre sårade barn. Den lilla rädda Paolo. Den lilla pojken som alltid valde att slåss, för då var han någon.
Han är ju den svenska framgångssagan personifierad. Eller snarare den lyckade invandrarkillens framgångssaha personifierad. Det är klart att Zlatan också är det och han är väl ännu mer lyckad i den stora världens ögon. Men det som skiljer Paolo och Zlatan var att Zlatan tidigt fann fotbollen och ömsesidig kärlek uppstod. Paolo fann oförstående lärare och rektorer… en rektor vars sista ord till Paolo var: Såna som du hamnar i fängelse. Vilken revansch det måste vara att bli världsmästare i boxning eller taekwando för en sådan kille!
Den scen som etsat sig fram mest är denna.
Efter att ha varit kung av Kungsan som 17-åring och spelar huvudroll i Staffan Hildebrands film Stockholmsnatt var han åter tillbaka igänget som 19-åring. Hans kompisar hade börjat med knark och vapen. Och Paolo pucklade på folk.
En dag blir den tuffe 19-åringen kallad till polisförhör. Paolo sitter där med armarna i kors. Ett stenansikte. Nästan med hån i blicken.
Innan förhöret avslutas säger polisen att han vill visa en bild för Paolo. Ur skrivbordslådan tar han fram ett foto av en av Paolos vänner. Han är död, skjuten. Ligger med öppna ögon och stirrar livlöst mot kameran, det är blod, det är skit, det är bara äckligt och hemskt.
– När jag steg ut ur polishuset sträckte jag upp händerna mot himlen och ropade: Gud hjälp mig. Jag släppte hela min gamla identitet, slutade i gänget, jag gick från att vara någon till att vara ingen. Om jag inte hade gjort det hade jag garanterat inte stått här.
Tack Paolo, för att du gjorde det valet. Du behövs som förebild för många.

Related

Paolo Roberto 7810936620550896103

Skicka en kommentar Default Comments

  1. Det är skönt med människor som delar med sig.. Och det är bra Charlotte att du delar med dig i din tur...

    SvaraRadera

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska livet mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

coaching

prenumerera

100%-podden

Leta i den här bloggen

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

item