Adventsboken BONUS: 100% Charlotte

Vägen till Ja, avsnitt 29

If you meditate, sooner or later you will come upon love. If you meditate deeply, sooner or later you will start feeling a tremendous love arising in you that you have never known before.

Osho

The dance goes from realizing that you're separate (which is the awakening) to then trying to find your way back into the totality of which you are not only a part, but which you are.

Ram Dass

The truth is: you don't have a life, you are life.

Eckhart Tolle

Förra hösten gick jag en utbildning för kvinnocirkelledare på Mundekulla. Dels ville jag umgås med enbart kvinnor en hel helg (för första gången i mitt liv!) och dels hade något i mig sagt att jag ska leda kvinnocirklar.

Det var en härlig helg. Jag kände mig omfamnad av det feminina. Så skönt.

Och hemma i Malmö, i meditationer, så kommer det en gudinna till mig. En uråldrig sumerisk gudinna som heter Inanna. Och hon säger till mig att jag ska leda gudinnecirklar.

Men jag tror inte riktigt på det. Så ska jag bjuda in till kvinnocirkel i början av 2011 och när jag skriver inbjudan så står där plötsligt: Bejaka din inre gudinna.

Gudinnecirklar, so be it.

Och så är detta året, detta 2011. Meditation blir allt viktigare. Det inre rummet blir allt större. Jag får upplevelser av en inre katedral. Jag är ute i universum. Eller jag sitter i stillhet och bara känner min andning. 

Ord som kommer till mig är närvaro, medvetenhet och ansvar.

Samtidigt som mitt inre rum expanderar så lägger jag märke till kriserna som sker på jorden. Som i Japan i våras. Jag riktigt känner hur stora delar av mänskligheten blundar för verkligheten.

Alexander och jag åker till Thailand i februari. Vi snorklar och synen gör mig deprimerad. För 25 år sedan simmade jag bland koraller och tiotusentals fiskar. I dag var 90 procent av korallerna döda och fiskarna fick lockas fram med långfranska. Deprimerande.

Jag inser att det inte räcker med medvetenhet för att förbättra världen. Vi måste göra saker också.

Så i somras så mötte jag The Shift Network, Birth 2012... en massa föreläsningar om energi och medvetenhet på många plan.

Det som riktigt tog skruv var myten om kondoren och örnen. Att vi levt i kondorens tid fram till femtonhundratalet, kondorens, hjärtats tidevarv och att vi sedan dess levt i örnens, sinnets tidevarv, en tid med massor av tekniska och andra framsteg och att myten sa att NU behöver örnen och kondoren flyga sida vid sida. Hjärta och hjärna tillsammans... och jag kände att det vill jag vara med och bidra till.

Så under hösten har jag lyssnat på visionären och evolutionären Barbara Marx Hubbard och verkligen känt hur ett skifte skett inom mig. Där är som att jag börjar få ihop delarna inom mig.

I kursen med Barbara ska alla studenter göra något (eller mycket) konkret för att bidra till att mänskligheten inte bara överlever, utan också tar ett steg i utvecklingen.

I en meditation kom det till mig att mitt bidrag är att visa världen att det är okej att vara sig själv till 100 procent. Och då handlar det inte om att jag ska slå mig på bröstet och säga ”Jag är bäst” utifrån ett egoperspektiv. Det handlar om att jag ska acceptera hela mig, hela min livskraft, med all den storhet, litenhet, glädje, sårbarhet, rädsla och alla skuggor... Alltså våga vara i världen som precis den jag är... och strunta i vad andra tycker.

Eftersom jag, av något ännu lite outgrundligt, skäl har valt att jobba med skam, sexualitet och gjort långa inre resor och vågar visa mig... tja... så känns det som att min lott är att stå upp för det. Stå upp för gudinnan i mig, för prinsessan i mig, men också för skammen i mig... och tja... Vara autentisk.

Så jag skrev en bok på två veckor, som jag fick nobben från ett förlag på och så har jag gått vidare och funderat på hur mina hundra procent ska förverkligas. Den här adventsboken är ett uttryck för det. 

Och för ett par veckor sedan trillade polletten ner: Jag ska bidra till att människor blir sina egna inre ledare. Att var och en vågar vara sig själva, inifrån och ut. Att vi vågar visa oss som dem vi är och inte som dem vi tror att andra vill ha.

Jag har i så många år försökt att vara en person som andra ska tycka om, i så många år hade jag nästan förlorat alla kontakt med mitt essentiella jag, jag hade inte ens en aning om vad jag själv tycker om... och nu har jag skalat löken och ser mer och mer av min kärna. Av min essens. 

Så nu går jag ut i världen med min essens. Jag visar att jag är min egen ledare. Och jag kommer att hålla andra i händerna när de också gör det. Det ska bli så roligt.

Under 2012 kommer många att ta steg på vägen till Ja... Så möt mig, i verkligheten, som bok, som föreläsning, på webben och känn som jag: Jag är okej precis som jag är. Jag är värd att älskas precis som den jag är. Och vi hör alla samman. Vi är alla en. Vi är kärlek och gemenskap. Och tillsammans kan vi se till att mänskligheten får en sjyst tillvaro på den här planeten.

Ja, vi kan vi, vi vill, vi törs!

Tack från hela mitt hjärta för att du läst min adventsbok.

Kom gärna med dina reflektioner. Antingen här direkt - eller i brev direkt till mig.

Jag önskar dig och mig och oss och Moder Jord allt det bästa

Kram

Charlotte

charlotte@lustochliv.se