Snart i radio: Passion för passion

– Är du en passionerad person, frågar Lars Mogensen där han sitter bredvid mig i soffan.
Och jag svarar så klart ja.
Så sitter jag där och pratar om olika aspekter av passion, i synnerhet den passionerade njutningen, kärleken och sexualiteten.

Eller så här. Han använde kanske inte just de orden. Men syftet med intervjun var att jag skulle berätta om passion, och om mitt förhållande till passion och om jag betraktar mig som passionerad.

Det var häromveckan han ringde mig. När han sa sitt namn sa jag direkt att jag vet vem han är. För jag är van att höra Lars Mogensens röst i radio. I P1. I program som Filosofiska rummet, Tendens eller Studio 1. Han har en helt underbar mjuk radioröst och får mig att vilja fortsätta lyssna.

Han frågade om jag ville vara med i Tendens och prata passion - och det var klart att jag ville det! Och igår kom han alltså hem till mig och vi gjorde en koncentrerad intervju … som troligen kommer att sändas om ett par veckor, då Tendens har temat passion.

Jag har ju lätt att bli glad. Jag har lätt för skratt. Jag skrattar högt. Jag studsar ibland över gatan. Och jag blev verkligen jätteglad över detta.

I samtalet med Lars Mogensen bara klev jag in och var närvarande. Jag svarade med hjärtat och hade inte förberett mig allt. Jag litade på vad som skulle hända i stunden. Jag litade på mitt hjärta. Och jag är fortfarande glad! (Fast det finns faktiskt en liten röst som viskar till mig... Du kommer att tala om sex i radio... en liten orolig röst. Men jag klappar den oroliga rösten och säger: Du, jag är vuxen, jag klarar mig själv.)

Och jag kommer att lägga ut länken till programmet så fort jag får den. Självklart.
Så det känns roligt. Det flyter in en väldig massa roliga saker. I kväll ska jag till exempel föreläsa för United Sisters. Det blir min första föreläsning där jag explict ska tala utifrån 100%-perspektivet. (Även om jag inser att när jag talar till exempel på temat “Ingen skam i kroppen”, så talar jag också för att vi ska leva 100% som oss själva, inifrån och ut och våga acceptera oss - även om det inte syns i rubriken.)

Lite utmattad är jag samtidigt. Det är så mycket som sker nu. Jag behöver stanna till lite ibland. Gå in i mig själv och andas medvetet en liten stund. Hämta hem mig. Så jag tackar mig själv för att jag varje morgon denna vecka har mediterat i stillhet. Med min andning och helt utan ord utifrån. Det känns som att jag behöver det - som en kontrast till allt som händer runt om mig, alla mina projekt....

Håll tummarna för mig i kväll.