charlotterudenstam

Budskap från insidan: Ta emot näring.

Just nu är det bara ett ord som sticker ut inne i mitt huvud. Det har stora röda bokstäver. Det glittrar lite i guld om dem: Amazing! Allt...




Just nu är det bara ett ord som sticker ut inne i mitt huvud.
Det har stora röda bokstäver. Det glittrar lite i guld om dem:
Amazing!


Alltså det är amazing att lyssna på min egen inre röst. Att lyssna på min energi. Att höra den prata. Att se bilderna som jag får.
Och jag tänker: Egentligen är det ju bara så enkelt. Jag stannar upp. Jag lyssnar. Jag lyssnar tillräckligt länge för att verkligen höra den där rösten inom mig som vet.
Kalla den vad du vill. Min essens, mitt högre jag, gudinnan, gud, mysteriet.
Det inne i mig som har svaren. Som jag kan höra bara jag tillåter det.

På senaste tiden har jag experimenterat med lyssnandet.
Varje morgon har jag dragit ett gudinnekort. Jag har tittat lite grand på det. Sett det ord som är kopplat till gudinnan. Och sedan har jag mediterat i minst 15 minuter. Jag har sett tankar flyga förbi. Jag har varit i stillhet. Jag har tagit emot meddelanden om vad jag ska göra under dagen. Och så lite stillhet igen.

Och det jag experimenterar med är att släppa taget. To surrender. Att tänka “ske din vilja”. Och att nyfiket ta del av resultatet.

Så efter meditationen så riktar jag in kameran på bilden av gudinnan och så börjar jag prata. Jag har fått ett eller ett par ord i meditationen, eller från bilden och så talar jag. Jag ska tala i 2-3 minuter och jag bara släpper taget. Jag har ingen aning om vad jag ska säga. Och efteråt när jag lyssnar kan jag ibland känna amazement. Wow, detta ville fram.

På samma sätt kommer ofta mina blogginlägg till. Jag får ett ord, en mening, ett citat på Facebook, jag ser en artikel, ett klipp, något som väcker något i mig och så börjar jag skriva. Och ganska ofta så läser jag vad jag skrivit efteråt... och tänker: Wow, var det vad som kom inifrån mig, så spännande.

I morse kom jag att tala om näring. Vad jag behöver för näring. Och jag säger att jag behöver få näring inifrån och utifrån. Inifrån genom olika former av vila - som att meditera, som att lyssna på mig själv. Och utifrån, genom att lägga märke till och ta in när andra faktiskt ser mig. Jag behöver våga ta emot näring från andra också.

Så hade jag lovat kära vännen Marie Ek Lipanovska att vara med i hennes första livesändning på engelska i webbradio nu på morgonen. Hon skulle göra en läsning eller coachning av energi och essens. Hon är något som fint som en essence coach och är fantastisk på att läsa enerig.
Så där sitter jag i sändning och ett ord återkommer hela tiden: nourishment (näring). Igen och igen. Så det är vad jag vill att vi ska titta på. Hur jag ska få näring.


Och jag träder in i ett inre landskap. Jag möter en plats som är mörk, trygg och varm. Som en livmoder eller ett hav. Där jag kan simma omkring, där allt är bra, där inget stör. Men det kanske är för bra där? Jag kanske känner mig för trygg där? Jag kanske gömmer mig för världen där?


Så jag ser hur fisken kliver upp ur vattnet, blir en grottmänniska som klättrar upp till hjärtat där hon finner en grotta. Det är en stor öppning i grottväggen och jag kan titta ut mot ett vackert landskap. Grottan ligger högt upp, med fri sikt. Om jag tittar ut över kanten är det ganska så kargt och brant, men jag ser små blåbärsbuskar runt öppningen.


När jag går långre in i grottan brinner en lägereld. Och där ska jag sitta. Jag ska fylla mig med energin från elden. Jag ska fylla mig med energi - med hjälp av moder jord. Jag kommer att få massor av näring, bara jag har tålamod att sitta där inne i grottan. Och när jag är uppfylld med energi kan jag ge mig ut - öppningen är redan där, det är bara det att jag inte är riktigt redo än.


Bilderna är verkligen starka. Vad jag upplever är transformation. Från ett stadium till ett annat. Och jag behöver elden i hjärtat. Jag behöver passionen. Jag behöver glöden. Jag behöver känslorna. Det är inte tid att gömma mig längre. Jag är ett steg närmare världen utanför grottan, utanför min kropp … och det är så spännande.


Amazing.

Så tack Marie för denna etapp av resan. Jag undrar vart nästa steg för oss. För jag är inte ensam på den här resan. Jag anar fler som sitter vid lägerelden och fyller på med energi.
Snart kommer vi.







Related

livet 8535986814994102505

Skicka en kommentar Default Comments

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

coaching

100%-podden

Leta i den här bloggen

prenumerera

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

Google+ Följare

Facebookgillare

item