charlotterudenstam

Att välja glädje. (Igen)

Jag hör någon som surrar ilsket i mitt öra. Som vill att jag ska jaga hen. Som vill att jag ska bli upprörd. Som vill att jag ska ...



Jag hör någon som surrar ilsket i mitt öra.
Som vill att jag ska jaga hen. Som vill att jag ska bli upprörd. Som vill att jag ska ta upp kampen. Som vill ”diskutera”.
Jag låter surrandet pågå. Det är inte min strid.
Jag väljer sällan strider, jag gillar inte ens det krigiska i ordet, jag väljer mina engagemang.

Ibland har jag svårt att förstå att jag provocerar. 
Jag menar, jag talar om kärlek, lust, sexualitet, livsenergi och livsglädje.

Jag vill bidra till att få en värld av 100%-are
Människor som vågar gilla sig själva, inifrån och ut. Människor som vågar låta sitt inre ljus stråla – och som samtidigt vågar ha kontakt med sina skuggor.
Jag är övertygad om att det är så vi får en bättre, mer kärleksfull värld.

Det handlar inte om att göda egon, det handlar inte om att slå sig själv på bröstet och tala om sin egen förträfflighet. Nej, för mig handlar det om att skala av, att ta bort pansaren, att möta rädslan, att komma i kontakt med essensen.

För mig fungerar det att göra genom att lyfta fram kärlek, närhet, relationer, sex, medkänsla… och att tala om jobbiga saker som skam. Att våga se på mig själv in i alla skrymslen och faktiskt acceptera helheten.

Den som tar bort livslögnerna, den som saknar hemligheter, tror jag har lättare att möta livet.

Men för somliga väcker tydligen min attityd något. 
Så börjar surrandet. 
Ibland kommer gadden ut och jag får mig ett sting.

Fortfarande blir jag ibland ledsen över det där ilskan surrandet. 
Det är något jag behöver jobba med. 
Det är väl en av mina skuggsidor. 
Att jag fortfarande då och då bryr mig om vad andra tycker (om mig). 
Jag kan undra när jag kan leva upp till det jag själv brukar säga: 
”Vad andra tycker om mig har jag inte med att göra.”

Ofta går det, men så finns det en liten flicka i mig som då och då så förtvivlat längtar efter att bli älskad, att hon blir livrädd för insektssurret.
Så finns det också en annan del i mig, som säger: 
Låt det surra! Vad sjutton, snart tröttnar surraren. 


Varför ska jag lägga energi på det?

Så nu väljer jag glädje igen – och tar emot den här underbara försommardagen.

Jag tror jag ska ta och flyta lite i kärleksfloden ett tag.

Related

välja 309485937248262085

Skicka en kommentar Default Comments

  1. Tack för att du inspirerar mig!

    SvaraRadera
  2. charlotterudenstam2 juni 2013 09:15

    <3

    SvaraRadera
  3. ”Jag väljer sällan strider, jag gillar inte ens det krigiska i ordet, jag väljer mina engagemang.”

    Det gör jag med - och mina motton i mitt blogghuvud är: ”Det finns Något i Allt ! Samverkan Är Win-Win för ALLA. Motverkan ger vinnare och förlorare = ALLA blir förlorare över tid sett.”

    och

    "Försök Alltid med att Försöka igen - fast på Annorlunda sätt - enär Allt Är Möjligt !"

    Apropå annorlunda - så har jag tänkt och skrivit ”lite” om artegen sexualitet här.

    SvaraRadera

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

coaching

100%-podden

Leta i den här bloggen

prenumerera

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

Google+ Följare

Facebookgillare

item