100% DU: Försvarsmekanism - spela död.

När ett djur befinner sig i fara kan det välja att spela död och på så sätt hoppas att den hotande faran – till exempel ett rovdjur – inte ska upptäcka det. Djuret slutar nästan att andas och hoppas på det sättet att rovdjuret ska passera.

Jag kan känna igen mig i det, även om de hot jag upplevt inte handlar om fysisk överlevnad, utan snarare om mental överlevnad. Alltså, det kan kännas hotfullt hur andra människor förhåller sig till mig.

En av mina försvarsmekanismer har varit att spela oberörd. Som jag ser det är det en variant av en av reptilhjärnans försvarsmekanismer – nämligen den att spela död.

Detta kan uppstå när jag känner mig kränkt, ledsen eller arg. Genom mitt liv har jag många gånger svalt mina starka känslor, tittat den som sårat mig i stint i ögonen och låtsat som ingenting. Jag har spelat känslomässigt död, för att inte vara möjlig att såra (eller döda).

Genom att spela oberörd lyckades jag överleva och mitt värsta scenario var att någon skulle avslöja det inre spel som pågick i mig. Att jag skulle bli avslöjad av en tår på kinden eller ett darr på rösten. Ingen skulle få ana smärtan jag kände, för jag var livrädd för att visa svaghet. Det dröjde länge innan jag förstod att sårbarhet är bland det finaste som finns.

Jag var varit med om att jag känt mig kränkt av andra, ganska många gånger. Nästan lika många gånger har jag valt att inte visa såret det skapade. Min strategi var att ”bestraffa” dem som betedde sig illa mot mig, med att stänga av, inte släppa in dem i mig och spela oberörd.

Det gjorde självklart att många inte hade en aning om vilka kval jag gick igenom.

Fundera på hur du använder den här försvarsmekanismen. 
När känns en situation på något plan så hotfull att du väljer att ”checka ut”? 
Vilken slags händelse kan utlösa ditt spela död eller spela oberörd-beteende?

Här är några tänkbara situationer.

• Din partner gör slut, du är jätteledsen, men låtsas som ingenting.
• Din chef säger att du har gjort en usel insats och du möter feedbacken med ett stenansikte, trots att du känner dig orättvist behandlad.
• En vän omfamnar din partner på ett kärleksfullt sätt, din svartsjuka väcks, och du har lust att slå hårt på den som omfamnar, men sväljer ilskan och tittar åt ett annat håll.
• Du ser en bekant på håll, en person du inte har lust att prata med, hen ropar på dig, men du fortsätter bara att gå vidare utan att ens vända dig om.

Din läxa:

Hur använder du att spela död eller oberörd som en försvarsmekanism?


Charlotte Rudenstam är inspiratör, författare och sexsibilitycoach, hon vill bidra till att du blir en hundraprocentare.

Det här inlägget ingår i en serie. Det förra avsnittet handlade om flykt. Läs gärna det.