Den lekande människan – homo ludens – är vi alla på väg att bli det?
Jag funderar på skillnaden mellan lek, spel och sport. När går leken över i något annat, när blir det ett spel, eller rent av en s...
https://lustochliv.blogspot.com/2014/03/den-lekande-manniskan-homo-ludens-ar-vi.html
Jag funderar på skillnaden mellan lek, spel och sport.
När går leken över i något annat, när blir det ett spel,
eller rent av en sport?
Varje dag ägnar jag mig en stund åt lek, som en avkoppling,
som ett sätt att göra något bara för att det är kul, utan yttre krav på mig.
Jag ska lite senare gå in på hur Johan Huzinga, holländsk
filolog och kulturhistoriker, i början av förra seklet definierade vad homo
ludens, den lekande människan kan ha för sig.
Min son Albert sysslar med e-sport. Även om jag följt hans
dataspelande sedan åtta års ålder, och trots att jag såg att det till exempel
snabbade upp hans kunskaper i engelska, att han kommunicera med spelare på
andra sidan jordklotet och att de kunde få honom att dygna, så såg jag spelandet
mest som ett tidsfördriv.
Jag såg det som att han och många med honom ägnade mycket av
sin vakna tid till att leka, eller möjligen spela.
Huzinga säger att leken är gratis, och där skulle det kunna
gå att hitta en distinktion mellan just de två. Att spela de flesta dataspel
kräver investeringar i spelen och ofta finns det möjligheter att ständigt lägga
in mer pengar för att öka chanserna för vinster, eller för att skapa bättre
förutsättningar för mer spännande matcher.
Jag såg Albert sjunka in i Wold of warcraft och då och då tog
han tålmodigt och förklarade spelets grunder för mig. Jag fick se slag, jag
fick se uppdrag, jag fick se olika hjältar, jag fick se möjligheterna att
samarbeta med andra, bilda lag, bilda klaner. Och under en period kunde jag se
högar av pizzakartonger i hans lilla stadslägenhet.
Tio år senare jobbar Albert professionellt med e-sport. Det
begreppet har smugit sig på mig, lite i taget, de två-tre senaste åren. I
sonens värld vet ”alla” vad e-sport är, medan jag tillhör undantagen i ”min”
värld. Och skulle han förklara för mina kompisar skulle nog de flesta
förmodligen ruska på huvudet och ifrågasätta hur något kan kallas sport, som
utövas framför en dataskärm.
Näväl. E-sport it is.
Och det är stort. Större än du kanske
anar.
Med nationella och internationella tävlingar i olika spel.
Vissa sorters spel passar
mer att spelas inför publik, så kallade arenaspel (två spelare möts i en match
på en arena, lite grand som antikens gladiatorspel) och det är de som utgör
själva sporten i e-sporten.
Publikdragare är spel som Starcraft och
Counterstrike.
(Observera att detta verkligen är skrivet ur ett
amatörperspektiv… jag kan säkert ha fattat något fel.)
Ett spel som är på ingång heter Hearthstone. Och det är
detta jag leker med någon stund varje dag. Det som har skrämt mig från de spel
som sonen tidigare spelade var att de åt tid. De tomma pizzakartongerna talade
sitt tydliga spel, liksom ord från omgivning som uppfattar spelaren som
svåråtkomlig och inne i sin egen värld…
Det som skiljer Hearthstone från de andra är att det går
snabbt att lära sig grundreglerna. Två figurer möter varandra. De har varsin
kortlek. Korten slumpas ut och med hjälp av kraften i korten ska den ene
spelaren besegra den andre. Det finns en turfaktor i spelet, eftersom lekens
kort slumpas ut, men här finns också mycket strategiskt tänkande och jag gissar
att matematiskt hyperbegåvade och personer som är vana att spela strategispel
har det väl förspänd. En match tar mellan fem minuter och en kvart och spela
och det är tillräckligt kort tidsrymd för att det ska vara hanterbart för mig.
Så jag leker på. Och för mig är Hearthstone precis det. En
lek. Det finns en möjlighet att gå ut och spela på en arena och få publik, men
dit har jag inte vågat mig än. Jag både vinner och förlorar mer i enrum, trots
att detta gör att jag får färre guldmynt av spelutvecklaren.
Och jag undrar just hur stort behov vi har av lek i denna
tid och hur allvarligt det kan bli? Händer det något som jag går ut på arenan
och börjar definiera mig som e-sportare? Försvinner lekmomentet då? Kommer det
då in tankar på prestige och pengar?
Vad tycker du är lek? Kan den innehålla allvar?
Johan Huzinga
beskriver några saker som definierar lek.
- · Lek är gratis, det är frihet. Play is free, is in fact freedom.
- · Lek är inte på riktigt eller verkligt. Play is not “ordinary” or “real” life.
- · Lek skiljer sig från det riktiga livet både i tidomfång och rum. Play is distinct from “ordinary” life both as to locality and duration.
- · Lek skapar ordning, är ordning. Lek kräver först och främst fasta regler. Play creates order, is order. Play demands order absolute and supreme.
- · Lek har ingen koppling till vinst av egendom, ingen egendom kan vinnas. Play is connected with no material interest, and no profit can be gained from it.
Jag är en del av #blogg100. Detta är dag 26.
Leka är kul! Både på dator och i verkliga livet. Ska nog testa det där kortleksspelet vid tillfälle
SvaraRaderaJag tycker att det är riktigt roligt! Jag kommer att skriva lite mer om det vid tillfälle <3
SvaraRaderaJag tänker ofta på det här med lek vs spel och lekens betydelse, så tack för bra och intressanta perspektiv och referenser! Jag ska fundera vidare på distinktionen gentemot sport. Vad definierar en sport jämfört med lek & spel tex.
SvaraRaderaI mitt huvud använder jag ljudet av barns tonfall, ord och intonation, när jag vill påminna mig om vad lek är. Det hjälper.
Det jag oftast tänker på när det gäller det här är dock skillnaden mellan lek och spel inom det sexuella. Jag ogillar tex när BDSM reduceras till ett regelblad alla måste följa, insidan av locket till en spelkartong. Jag vill att allt sexuellt ska vara lek, en sån som utvecklar sig mellan parterna, i nyfikenhet, driv, vilja, omständigheter i stunden.
Har skrivit en och annan gång om det, bla här:
http://vildvanilj.com/2012/10/31/bild/
Tack, igen, för mer input och tanketrådar!
Vilket bra inlägg! Jag är själv alldeles fascinerad av det spelande som pågår hemma hos mig och jag försöker hitta orden för att beskriva det som sker. För jag ser ju att det är mer än ett tidsfördriv, kanske något helt väsensskilt från tidsfördriv. Du satte orden och sammanhanget.
SvaraRadera