charlotterudenstam

Varför blir människor så elaka framför datorn? #nohate



Då och då funderar jag över mekanismerna som leder till att människor behandlar varandra ovarsamt, illa eller rent av hatiskt.

Det är som att avståndet till personen och möjligheten att vara anonym ökar möjligheten att säga riktigt svinaktiga saker. Jag talar om troll och näthat, men jag pratar också om hur lätt det är att i ett samhälle av sociala medier ryckas med i en lavin av taskigheter… och sedan efteråt kanske tänka: Varför skrev jag det där? Menade jag det verkligen?

Kanske är en del av mekanismen att skribenten i stundens hetta glömmer bort att det finns en fysisk mottagare, en människa av kött och blod, en människa med känslor, en människa som kan bli djupt sårad eller till och med tillintetgjord av de hårda hatiska orden?




Jag har hört kvinnor som säger ”sedan jag slutade twittra har min livskvalitet höjts”. Ofta handlar det om kvinnor som vågat ha en åsikt, till exempel om feminism, och som åkt på däng från alla möjliga håll. Kanske är det så att de befinner sig i en subkultur där alla utom de som tycker exakt lika dant blir villebråd? Kanske en del av jakten handlar om att dänga iväg en riktigt smart formulering … obekymrad av konsekvenserna för mottagaren.

Jag har sett teveprogram om näthat som tagit sjukliga proportioner. Där en kommentar på Facebook lett till formligt gatlopp, för den som uttryckt en åsikt som inte är comm-il-faut.

Mitt intryck är, tyvärr, att kvinnor oftare drabbas av näthat och intressant nog blir också kvinnor som är politiker mer utsatta för närgången granskning av medier än män. Du kanske minns Mosa Mona-kampanjen kring valrörelsen 2010 (lyssna på intressant inslag i P1:s medieprogram Medierna) och gissa vilka ministrar det nu är som får sina fiskar varma? Som Eva Franchell skriver i Aftonbladet: ”Kvinna? Räkna med mobbning.”

Men tänk om vi skulle välja något annat? Tänk om vi skulle välja att lyssna på varandra? Tänk om vi skulle försöka förstå varandra? Tänk om vi inte medvetet skulle misstolka varandra? Tänk om vi skulle låta bli att dra kjolarna av varandra?

Detta med att mosa någon i tidningarna och på nätet är ju också något slags utslag för feghet, tycker jag.

För ett par år sedan var jag redaktör för Stephanie Königs bok ”Kundrelationer i sociala medier”. I den boken visar författaren den glidande skala som uppstår beroende hur långt ifrån varandra två personer är. Säg att någon vill klaga på något eller någon. Vid ett personligt möte så brukar tonen vara rätt okej, i ett telefonsamtal kan samtalet bli något vassare, i ett mejl så har tonen höjts och i sista instans – på sociala medier – så kan den klagande börja skrika högt.

Men tänk om vi skulle välja att tala till varandra på nätet i allmänhet och i sociala medier i synnerhet som i ett samtal där vi har den andre bredvid oss, där vi ser varandra i ögonen? Jag tror och hoppas att det skulle leda till mindre näthat.

Vi behöver förstå att vi är människor allihop. Människor med känslor. Människor med hjärtan. Människor som tror på olika saker. Människor som är olika. Människor, helt enkelt.

Vad skulle hända om vi valde att omsluta dem som hatar med en stor kärleksbubbla i dag? Manifestera #nohate i handling?




Related

världen 1617989894885863800

Skicka en kommentar Default Comments

  1. Jag har också funderat över varför människor blir elaka framför datorn. Jag tror att det är människor som har en allmän ilska över livet och allting som ger utryck för sin frustration och blir elaka framför datorn. När någon skriver något som de inte gillar blir det droppen som får bägaren att rinna över och de häver ur sig all ilska genom att skriva någon elak kommentar på datorn.
    De som håller med om ett inlägg men inte är så engagerad i frågan kanske inte skriver något, det är de som blir arga, glada eller ledsna som skriver en kommentar, för att det väcker känslor hos dem. Det kan också vara så att någon blir sur för att hens okunnighet blir avslöjad, men det ingår i risken med att delta i diskussioner att ens kunskapers gränser ändras.

    Jag tycker att det är intressant med olika sakfrågor om miljö, politik, sex, energi, m.m. och deltar i en del diskussioner på nätet. Det här skrev jag i en diskussion om policy på en omställningssida ”I vissa lägen är det bra om man gör skillnad på vad man tycker och tänker och vad man uttrycker i prat och skrift. Det tillför inte diskussionen något att påpeka att någon är en knäpp konstig idiot, även om man tycker det.
    Jag tycker också oftast att det är bäst att ignorera om någon annan ger en negativ personlig kommentar till mig.”
    Jag tycker att det är roligt om man kan gå in i en diskussion där det är ömsesidiga personliga påhopp och missförstånd och min kommentar gör att de blir sams och båda håller med mig.

    SvaraRadera

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

coaching

100%-podden

Leta i den här bloggen

prenumerera

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

Google+ Följare

Facebookgillare

item