charlotterudenstam

Veckokrönika: Jag läker barndomstrauman genom att bli sedd och hållen



En flicka sitter i garderoben. Hon har satt sig där själv och längtar efter att någon kommer och letar efter henne.
Men ingen kommer. Det är tyst i huset. Till slut kliver hon skamset fram. Hennes frånvaro kommenteras inte av någon i huset.
Hon längtar så efter att bli sedd, den där flickan. Hon längtar så efter att någon ska sträcka sig efter henne. Hon längtar så efter att känna sig som en självklart och älskad del av gemenskapen.
Henne har jag mött under helgen, flera gånger. Nu fick hon äntligen bli sedd.


Jag lär mig att världen kan vara snäll och välkomnande och att jag kan välja vilken plats jag själv vill ta i den.

Det finns så många saker som format mitt beteende, som gjort att jag gjort ett antal grundantaganden i livet, som i sin tur format mina omedvetna livsregler.

Nu håller jag på att få fatt i en hel del av dem. De där situationerna där jag som barn upplevde något som kändes svårt och vilka slutsatserna jag dragit om livet och hur det ska levas.

När jag tydligt ser de där ögonblicken, när jag tydligt kan se när och hur en livsregel har fötts, desto lättare blir det för mig att andas igenom nya situationer som något i min kropp, i mina celler och min hjärna påminner om det som hände för så länge sedan.

Den här helgen har jag, i olika konstellationer, ramlat ner i den där lilla flickan, hon som är van att bli utesluten ur gemenskapen, hon som måste tigga för att få vara med, hon som måste prestera för att få vara med. Hon som lärde sig att det inte räckte med att vara hon för att vara älskad.

Jag ser djupt in i ett par ögon. Han har just utmanat mig till att komma i kontakt med offret i mig, den behövande i mig och långsamt förs jag först från en känsla i dag av att inte nå fram, av att bli missförstådd, via en känsla av att kraften kommer in i min kropp, till stunder av djupaste sårbarhet där jag blottar såret den lilla flickan i mig fick när ingen letade efter mig.

När vi är färdiga med denna process, som tar mig igenom en regnbåge av känslor, tittar jag djupt in i hans ögon och ser en annan man. Det är som att han har mjuknat inför mina ögon, det är som att jag, genom att öppna för min sårbarhet, mina tårar och den rädsla den lilla flickan kände, också kommer närmare honom, som att min autenticitet leder till att hans hjärta öppnas mer och att han också kommer närmare sig själv.

En annan dag sitter jag och talar om ett sätt att skapa intimitet med en annan man. Det blir ett samtal om rädslor för intimitet som kan finnas, trauman som kan ligga i vägen för det. Jag får impulsen att visa flickan i garderoben och jag gör det. Jag går in i henne, talar som henne, jag gråter stilla. Han håller min blick, han håller hela mig. Han ser mig och den lilla flickan i mig. Vi får plats där båda. Rummet fylls med energi, vi börjar leka, det är som att den vilda flickan i mig och den vilda pojken i honom, eller djuren i oss, får fritt spelrum när sårbarheten är där. Efteråt finns en stillhet där, en högre grad av intimiteten och jag känner hur mitt hjärta öppnas än mer. Världen är lite mindre farlig.

En kväll ligger jag i famnen på en man. Jag har berättat om flickan som smugit runt i rummet de senaste dagarna. Jag ber honom hålla mig, hålla om mig och för en stund gå in i rollen som en pappa, som en som håller en stund, utan att jag behöver prestera något. Flickan och jag ligger i hans famn och jag känner hur något slappnar av i mig.

Det är som att dessa tre möten, gjorda under mindre än 48 timmar, både har ökat känslan av avslappning och frid i mig och samtidigt gjort mig så mycket starkare. Jag tar hand om den lilla flickan i mig i dag och ibland ber jag om hjälp. Jag lär mig att världen kan vara snäll och välkomnande och att jag kan välja vilken plats jag själv vill ta i den.

Detta, att ta plats, behöver inte synas utåt i världen, det är mer som att jag tar plats i mig själv, i min kropp och jag är så nyfiken på vad detta kommer att för med sig.


Charlotte Cronquist är kärlekskrigare
Love is the answer


Related

veckokrönika 3298319414603098309

Skicka en kommentar Default Comments

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

coaching

100%-podden

Leta i den här bloggen

prenumerera

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

Google+ Följare

Facebookgillare

item