Relationer: Hur skulle världen se ut utan familjehemligheter?

– Du är inte mitt barn, jag vill inte se dig mer.

Den scenen spelas fortfarande upp för barn eller ungdomar än i dag.

En familjehemlighet är röjd och grunden för flera människors tycks gå i spillror.

Hur skulle världen se ut, utan de lögner eller undanhållande av sanningar som familjehemligheter innebär?



Jag har varit med om det för många gånger. Människorna som bär på hemligheter som börjar tynga allt mer. För varje dag som går väger det som ännu inte har sagts mer. Ångesten förstärks och de som ”skyddas” från sanningen känner ofta att något inte stämmer, även om de inte anar vad det handlar om.

Några exempel:

Mamman som blir gravid med ”fel” kille. Ännu gravid träffar hon den man som hon senare gifter sig med. Sonen blir adopterad av hennes man och mer än 10 år senare sitter hon och samlar mod till sig för att säga sanningen till sonen. ”Du har en annan pappa än din lillasyster.”

Mannen som öppnar dörren och möter en åttaårig kvinna och den okända kvinnan som säger: Det här är din dotter.

En hustru och en make (två olika exempel) som haft sex med en annan person en gång i början av relationen, för mer än 25 år sedan, och som varje dag tänker på otroheten och hur maken skulle reagera om hen fick veta sanningen...

När jag tar upp frågan om familjehemligheter bara trillar de fram. Ofta handlar de om konsekvenserna av sex eller otrohet. Det som vi drar in i skamvrån och inte vill kännas vid.

Jag undrar hur livet skulle vara utan dessa hemligheter. Att en tidigt säger: ”Du är adopterad” eller att hen tidigt säger: ”Jag hade sex med en annan”. Att en tar den risken, mot att minska ångestnivån i relationen och risken för att det långt senare ska ske en rejäl explosion.

Vad skulle hända dig om du som vuxen eller halvvuxen får reda på att du är adopterad? Vad skulle hända dig om du får reda på att din make/maka haft sex med andra? Vad skulle kännas svårt, svekfullt eller katastrofalt för dig?

Skulle du ta ett djupt andetag och lyssna eller skulle du skrika rätt ut? Alltså skulle du bli tagen av din reptilhjärna och reagera som ett djur, genom att slåss, fly eller spela död? Har du en möjlighet att ge respons istället för att gå på automatpiloten?

När jag ser den australiensiska filmen ”Dottern” blir jag så glad över att jag gjort så mycket inre arbete under hela detta årtusende. Jag sitter på parkett när en förlorad son kommer hem i samband med faderns bröllop och hur han, på grund av egna besvikelser, ska börja ställa saker till rätta, genom att börja berätta sanningar kors och tvärs ... och ofta efter stort alkoholintag. Det är som att han på grund av egna sorger och besvikelser, inte kan låta bli att göra handlingar som riskerar att förstöra andras liv.

Det får mig att fundera i vilken mån någon ska berätta andras ”sanningar”? Och vad syftet då egentligen är?

När det inte finns några familjehemligheter, finns heller inga lögner att dra fram i ljuset, så det bästa är givetvis att inte skapa en arena där det är möjligt för ”sanningssägare” att kolla effekten av något som hållits i skuggan.

Ju färre hemligheter du har, desto mindre risker att någon har en ”hållhake” på dig och det i sin tur gör att du kan leva så mycket friare. Tänk dig också in i situationen där du bär en hemlighet, hur mycket kostar den dig? Hur mycket tynger den dig? Hur mycket energi tar den av dig? Med färre hemligheter är det lättare att ha maken i sitt liv.

Det är ett av skälen till att jag vill bidra till ett samhälle med mindre skam, där det går att skapa allt ifrån otrohetsfria relationer till att det är naturligt att tidigt berätta för barn om deras ursprung.

Just nu har jag tre webbkurser som alla hanterar skam på olika sätt. Släpp skammen, Ta makten (med 25% rabatt för bloggläsare – använd koden midsommarmakt) samt Älska kroppen.

Charlotte Cronquist är kärlekskrigare
Love is the answer