charlotterudenstam

När jag äntligen kunde se systerskapet mellan kvinnor.

Vid den här tiden i livet var det förståeligt att jag inte kunde förstå betydelsen av ordet systerskap. Det var då jag fick stå ensam på skolgården, rast efter rast. 

Genom livet har jag varit så hemskt rädd för tjejer.
Att jag en dag i livet skulle se dem transformeras till systrar, fanns inte i min världsbild.
Tjejer, det var de som uteslöt mig ur gemenskapen, som skvallrade, som skrattade åt mig och som tryckte ner mig och sa: ”Eget skryt luktar illa”.
I dag är jag omgiven av systrar och jag älskar den gemenskapen.



Det är egentligen häpnadsväckande hur elaka tjejer i alla åldrar kan vara mot varandra. Mina första minnen av elakheter som tjejer riktade mot varandra är från lågstadietiden och sedan ser jag hur det fortsätter upp genom livet, med skitsnack och mobbning också på arbetsplatser.

Förmodligen finns det tjejer som lär sig att det är lönsamt att vara taskig mot andra tjejer redan i förskolan, men det har jag inga personliga minnen av.

Omedvetet och traditionellt tränas flickor till att relatera till varandra, att bry sig om, att snacka med och om varandra, att hålla reda på varandra – men också att snacka skit om den som gör något annat grupptrycket kräver.

Det finns så mycket bra med att kunna samtala om relationer, att känna in andra, att ha förmågan att lyssna. Men vad är det som gör att denna förmåga så ofta används för att trycka ner varandra, istället för att bidra till blomstring och expansion?

Själv har jag haft tjejers och kvinnors svek på huden i decennier. Hur många gånger har jag egentligen varit med om att bli utsatt för tystnad, att inte få vara med i leken eller att någon för en hemlighet vidare till någon annan? Jag vet inte.

Däremot vet jag att jag i många år hade lättare att lita på män än på kvinnor. Tanken på att gå in i rena kvinnorum kändes främmande för mig. Varför skulle jag vistas någonstans där jag inte blev accepterad?

Det är först de senaste femton åren som jag långsamt lärt mig att det går att känna verklig gemenskap med andra kvinnor. Femton år utan att känna mig förrådd. Femton år då jag långsamt börjat gilla den kvinna jag själv är. Femton år då jag lite i taget vågat visa mig i kvinnogrupper och där jag slängt av mig den ena skyddande masken efter den andra.

De senaste åren har jag både deltagit i och lett kvinnogrupper på olika teman. Just nu har jag förmånen att vara deltagare i ett par kvinnocirklar och leda en annan.

Just detta att vara deltagare, att vara en bland andra kvinnor, att ha möjlighet att kravlöst vara jag är så oerhört skönt och vilsamt för mig. Det blir som att tanka trygghet, energi och tillit och gör det lättare för mig att axla rollen som ledare.

I kvinnorummen skapas magi, helt enkelt genom att vi befinner oss där som oss själva. Genom att vi relaterar och ser varandra. Genom att vi låter det som sker i cirkeln stanna i cirkeln. Genom att skratta och gråta med varandra. Genom att hålla den som känner smärta. Genom att känna igen oss i varandra och våra berättelser. Genom att tillåta oss att vara.

Jag befinner mig i en av dessa cirklar. Rummet är både tryggt och känsloladdat. Alla känslor får rum här och bara det skapar en avspänning i rummet. Kvinnor berättar saker de fram tills nu skämts inför. Ibland sägs dessa sanningar med stark rädsla i rösten, för ännu finns rädslan att bli dömd av de andra, att inte riktigt passa in, att bli utslängd i kylan igen. Det är så otroligt vackert när en eller flera kvinnor, jag själv eller andra, säger det vi är rädda för, yttrar eller visar det vi genom livet känt oss dömda för och så möter... ren kärlek... möter glädjetårar ... möter en vilja att öppna famnen ... möter kvinnor som vill möta andra kvinnor med integritet och kärlek samtidigt. Det är verkligen magiskt.

I dessa rum lär vi oss att vi har så mycket gemensamt, att vi i så hög grad speglar varandra, oavsett ålder, kroppar, erfarenheter... och givetvis kan denna känsla också uppstå i rum där män också vistas.

Men ibland är det så extra viktigt att få vara i kvinnorummet. Att som kvinna bli vän med att vara kvinna och att se andra kvinnor som systrar och att bli en del av systerskapet.

Denna vecka har jag blommat, ja blomstrat i systrars sällskap vid flera tillfällen. Att få vara naken och bli accepterad som jag är, skapar en sådan vila i mig och det gör det svårare för min allra största kritiker att hacka på mig... och den gestalten är naturligtvis jag själv.

Så för dig som sällan eller aldrig känt systerskap med andra kvinnor, pröva att gå in i kvinnorummet och se vad som händer med dig, med din relation till dig som kvinna och med din relation till andra kvinnor. Kanske detta kan bli början till en livslång kärleksaffär?


Charlotte Cronquist är kärlekskrigare
Love is the answer




Related

livet 4845518301409239015

Skicka en kommentar Default Comments

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska mer. Blogposts in English available.

webbkurser

100%-podden

coaching

donera till 100%

"Jag vill fortsätta att sprida kärlek i världen! Ett sätt är genom 100%-podden. Om du vill höra fler avsnitt kan du bidra till podden genom att donera 100 kr eller valfritt belopp. Du gör detta via knappen nedan. Tillsammans kan vi låta fler 100%-are sprida klokskap och inspiration!"

Leta i den här bloggen

prenumerera

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

Google+ Följare

Facebookgillare

item