Om att vara före sin tid.

Vi kommer in i Tvålpalatset vid Mariatorget i Stockholm.
Ingen människa tycks vara där.
Nere i källaren är det en diversehandel med allt från flippfloppskor till tekoppar.
Vart hade teaterföreställningen tagit vägen?
Vi var en månad före vår tid. Eller snarare jag.


Vi är i Stockholm den här helgen för olika sexsibilityaktiviteter. Vi kom på torsdagseftermiddagen och jag hade ju sett att det vi skulle kunna se en föreställning som en vän på Facebook hade rekommenderat. Datumen såg så perfekta ut. 13, 14, 20, 21.
Så jag skickade ett mejl där jag skrev att vi ville ha biljetter till den 20:e. Jag stördes lite grand av att jag inte fick någon bekräftelse. Skulle det finnas plats för Alexander och mig?
Så jag ringde till en telefonsvarare och frågade lite oroligt om platserna. Ännu har ingen ringt upp.

Men vi valde att chansa. Vi tog tunnelbanan till Mariatorget och stod utanför Tvålpalatset. Det såg märkligt tomt ut. Men dörren var öppen en liten stund före klockan sju. Så vi gick in och ner för en vindlande trappa och där började vi se leksaker, skor, porslin… alla möjliga prylar i källarvalv av olika storlekar.
I ett av de inre rummen stod Ingvar som, visade det sig, väntade på en kund. Han sålde sina prylar på export till grossister fattade jag det som. När jag frågade om teater och Daniella Gordon såg han ut som ett levande frågetecken. Själv hade Ingvar hyrt lokalerna i en vecka.


Och då hann jag tänka… det kanske inte är januari det handlar om … utan februari? Vi kanske var där en månad i förtid? Ingvar erbjöd sig att ringa til ägaren, Peter, och kolla. Efter en stund får jag Peter i luren. Han låter glad och säger: Du får gärna smyga runt i lokalerna, bara du inte förför Ingvar… och jag svarade: Det är inte Ingvar jag vill ha, det är Daniella Gordon… Och mycket riktigt visade det sig att vi var en månad fel. Jag ville väl så gärna se föreställningen at jag tappade bort den lilla tvåan efter datumen?


Så på fredagmorgonen slår jag upp DN, eller snarare läser på nätet. Där står det att barnnamnen Maja och Oscar låg i topp under 2010. Och med tanke på att jag har en Maja som fyllt 23 och Alexander har en Oscar som just ska fylla arton… så känns det som att det inte är första gången vi är före vår tid.


Vad blir nästa grej?


Och vad gjorde vi då. Jag skrattade så klart. Och så gick vi på Söderkisen och åt. Så kan det gå.


Det trista är att vi inte kommer att vara i Stockholm när föreställningen äger rum.