En dag utan skam i kroppen

I går var vi sex gudinnor som fyllde vårt stora rum med kvinnokraft.

Säkert är mycket av den kraften kvar i dag, när vi har workshop hemma på Reginavägen.

Och Ingen skam i kroppen-workshopen laddar säkert för nästa veckas tantriska gudinna.

Solen skiner och det ser ut att bli en alldeles underbar Kristi Himmelsfärds dag. Det är hyfsat vindstilla för att vara Malmö. Himlen är klarblå. Det prunktar i trädgården. En del av fiskarna är vid ytan och verkas sola sig.

Det räcker med att jag tittar lite grand runt mig för att se hur underbar tillvaron är – och hur skambefriad naturen är… ja, det allra mesta här i tillvaron, utom just vi människor.

Så mitt ibland allt det är soliga, fria, mitt bland allt detta varande och växande som naturen representerar, går vi människor kring och känner oss krympta – oftast av varandra eller av våra egna tankar.

En av gudinnorna stannade över natten och nyss vid frukostbordet berättade hon om en episod där hon kom på sig själv att väldigt snabbt vilja ge den andre bekräftelse… alltså utan att hon egentligen kände att det fanns något att bekräfta… som att det var hennes skyldighet… Nu upptäckte hon sina tankar, blev medveten om dem, och kunde då själv välja om hon skulle bekräfta den andre eller inte. Därmed tog hon ett steg mot friheten, som jag ser det.

Detta, att vi går omkring och småskäms för dem vi är, att vi har en massa idéer om hur vi borde bete oss, om vad som är bra och vad som är dåligt… det bidrar till att vi förminskar oss.

Jag brukar använda bilden av att människor sitter i sina egna fängelser. Och fängelset består av vår prägling, alla de värderingar som vi har samlat på oss genom livet. Och det är först när vi upptäcker att vi faktiskt sitter i ett fängelse som vi kan börja söka vägar ut från det. Vi kanske först ser ett fönster på glänt och vågar titta ut på den stora friheten som väntar utanför.

Och själv ser jag mig ganska ofta dans på ängen. Kanske jag då och då fortfarande söker skydd i fängelset, för den trygghet som det välkända utrymmet utgör. Men allt mer sällan, tror jag.

En sådan här morgon blir jag verkligen påmind om friheten som finns tillgänglig i varje sekund… men som rädsla hindrar oss från att verkligen känna. Så jag hoppas att deltagarna i dagens workshop får mer smak för frihet i dag, känner att dörren till fängelset står på glänt och att det är de själva som avgör om de vill gå ut och leka i solen eller inte.

I morgon åker Alexander och jag på en tantrahelg. Vi ska fylla på våra egna batterier under ett par dagar och när vi kommer tillbaka möter jag de tantriska gudinnorna, under en kväll med mycket mjuk beröring. Vill du också vara med? Anmäl dig här, i så fall.

Och tyvärr, Alexander, just den här kvällen är vikt för gudinnor, du får komma igen när vi har en tantrakväll senare i juni.

Men nu… är det tid att preparera mig och rummen för den skamfria tillvaron.

Namaste!