Vad skulle hända om vi pratar mer om skam?

Jag är okej precis som jag är. När jag vågar vara sårbar är jag kreativ.

Jag lyssnar på Brené Brown igen. Hon har precis gjort ett TED-prat om skam och sårbarhet.
Hon menar att vi måste förstå att sårbarhet är där uppfinningar, kreativitet och förändring föds och att vi behöver förhålla oss till skam för att våga vara i sårbarheten.
Yes!

Jag kommer att lägga med Brené Browns TED-prat i blogginlägget. För hon är så bra - och för att du ska få en möjlighet att reflektera över ditt eget förhållande till skam och sårbarhet.

Mina egna tankar vandrar vidare. Jag har ju jobbat aktivt med min egen skam, det jag skäms för, i rätt många år nu. Jag vågar tala om skam.

Det är verkligen ingen tillfällighet att en av mina böcker heter “Ingen skam i kroppen - frigör din sexuella kraft.” I den talar jag inte explicit om skammens mekanismer, det är mer som att skam och att skämmas hela tiden ligger lite grand under ytan i boken. Jag visar vilka konsekvenser känslan av skam kan ge: Att jag inte var okej som jag var, att jag inte var värd att älska som den jag var. Alltså skammens bittra frukter.

Och nu inser jag att den nya boken, som ännu inte är utgiven, och som har arbetsnamnet “100% Charlotte, eller hur jag fann mitt inre ledarskap”, handlar om skam och sråbarhet. Alltså den handlar om att jag äntligen vågar handskas med min skam. Jag vågar visa vem jag är, utan att skämmas, jag visar episoder i mitt liv då jag har skämts något fruktansvärt och jag kan se hur jag har liksom laddat av de episoderna genom att åter vandra igenom dem. Genom att erkänna dem rätt upp och ner. Genom att visa min sårbarhet. Genom att visa att jag är okej precis som jag är. Att det är okej att ibland göra knäppa saker. Att allt är okej. Och att det är okej att skämmas också.

Än så länge är det bara några få personer som har läst boken. Jag skickade den första versionen till två bokförlag, där den ena inte läste boken, och där den andra ogillade den kraftigt.

Jag lät manuset ligga i flera månader. Jag skämdes över att ha visat upp min sårbarhet. För 100% Charlotte är också ett dokument över min sårbarhet. Och det gjorde ont när någon kraftigt ogillade boken. Ogillade sättet den var skriven på. “Det där är ju en blogg, det fungerar inte som bok”, sa förläggaren.

Det gjorde ont. För jag ville ju göra något nytt, göra något annat. Jag ville visa något naket och sårbart och trodde att den kan leda till att läsare också vågar visa sig nakna och sårbara och vandra igenom sin skam och komma hela ut på andra sidan.

Jag fortsätter den där vandringen själv. En del saker som har hänt under senare tid har gjort det tydligare för mig vad den här boken egentligen handlar om. 

Att våga känna sårbarhet. Att vara stor och liten i min sårbarhet.

Det ska bli spännande att se hur länge det dröjer innan jag släpper boken fri till läsare...
Vad skäms du för? När skäms du? Vad skulle hända om du vågade känna skammen? Hur fri kan du bli? Hur fri kan jag bli?





 Här är ett exempel på när jag fått en insikt om vad som håller mig fången:



 PS: Vill du träna mer på att säga jag till dig själv och att möta lite grand av din skam - ta då chansen och gå våra workshoppar i Malmö om två veckor. 
Länkar på Facebook. 
Länkar Lust och liv.