charlottecronquist

Jag tar en paus.

Jag har inga ursäkter. Jag bara vill inte mer. Jag har tänkt på det rätt länge. Vad jag behöver och inte behöver. Vad som tjänar mig och...

Jag har inga ursäkter. Jag bara vill inte mer.


Jag har tänkt på det rätt länge.
Vad jag behöver och inte behöver.
Vad som tjänar mig och vad som inte längre tjänar mig.
Och jag har fattat ett beslut.
Nu ska jag ta en paus från alkoholen.


Jag har gjort det tidigare. Tagit paus från alkoholen. Men nu känns det som att det är dags för en längre paus.
Jag minns när jag slutade röka för snart tre år sedan. Jag hade inte kvar röksuget så värst länge. Men jag kunde liksom sakna vännen cigarretten. Det var något som lite saknades i mitt liv. Men nu känns det inte så längre. Nu kan jag tänka: Rökte jag verkligen? I dag jublar man åt varje en som blir rökfri. Det är ungefär det mest politiskt korrekta man kan göra. Det är liksom tryggt att slutra röka. I dag står rökarna ensamma och fryser utanför restuarangerna. Så var det inte förr.


Alkohol är något annat. Det ska man liksom konsumera. Jag minns hur skönt det var att vara gravid och kunna säga nej, utan att få kommentarer. Och det är också okej att säga: Jag kör. Alltså att man behöver ladda upp med något slags ursäkt, ett försvar för detta val.
Så det kanske är därför jag väljer att berätta om det här på bloggen. För att jag inte vill skämmas över att välja bort det. Jag känner att jag inte riktigt har tid med alkohol. Det finns annat som vill ha plats i mitt liv.


Och det är så skönt. Jag har känt ända sedan jag slutade röka att det blivit allt mindre intressant med alkohol. Jag tog en alkoholfri vår förra våren. Det gick ju hur bra som helst. Och sedan dess har jag haft en lägre konsumtion än tidigare.


Många använder ju alkohol för att känna sig friare. För att säga vad de vanligtvis inte vågar säga. Eller göra något de vanligtvis inte vågar göra. Och att det finns en möjlighet att efteråt ursäktande säga: “Jag var ju full.” Just den ursäkten tycker jag är rätt korkad. Men det jag ville komma fram till att i mitt fall har det under senare år kännts precis tvärt om: Jag känner mig totalt fri när jag inte använder några droger alls. När jag är det kan jag vara 100% Charlotte. Men med alkohol så krymper jag i hop och tappar procent efter procent. Och nu vill jag vara 100% Charlotte hela tiden - det känns riktigt bra <3


Det kanske inte alls så märkliga är att jag, utan att aktivt välja det, har sett mig omges av allt fler människor som också väljer bort alkohol - av väldigt olika skäl. Jag tror att det oftast handlar om att dessa personer sett konsekvenser av andras överbruk/missbruk av alkohol och därför valt en helt nykter linje själva.


Jag minns när jag var ung. Hur tufft det var att dricka öl. Hur vi hånade “nykteristerna”. De var tråkiga och hämmade och lite bakom. Och kanske var de det - men i så fall var de det också. Tråkigheten ligger inte bruket av alkohol eller inte. Det ligger i något annat. (Vad jag ville visa är att också jag har dömt människor som valt bort alkohol - och det var väldigt lätt att göra det.)


Så nu ser jag fram emot en tid där jag ska hitta nya läskande drycker. I går drack jag mynta och citronvatten som var friskt och gott.

Jag fick faktiskt hjälp med det här beslutet. Det kom i förra veckan. I en av meditationerna vi gjorde i Energy Liberty Week skulle vi få möta en guide som skulle komma med ett budskap. Jag mötte gudinnan Inanna. 

Hon sa: Charlotte, du behöver inte alkohol längre. 
Och jag visste att hon hade rätt, även om det tog en vecka för mig att acceptera det.
Tack Inanna för hjälpen <3

Related

livet 169520831617605406

Skicka en kommentar Default Comments

  1. charlotterudenstam24 juni 2012 kl. 14:25

    Testar den nya Disqus-funktionen.

    SvaraRadera
  2. Charlotte Brady24 juni 2012 kl. 14:33

    Ja livet är märkligt! Men ändå är jag inte det minsta förvånad. Precis idag hade jag tänkt göra samma sak! Så när jag läste din blogg och Inanna's budskap till dig: "Charlotte,du behöver inte alkohol längre" så kändes det som att det var ett budskap till mig också. En liten blinkning, just det, det är dags nu! Vi är alla ett.

    SvaraRadera
  3. charlotterudenstam24 juni 2012 kl. 19:56

    Vad glad jag blir över att bistå med blinkningen! Ha det bäst i ditt sommarvarma land. Här regnar det massor.

    SvaraRadera
  4. Alkohol och andra droger stör balansen i hjärnans signalsystem. För mig är till och med kaffe en för stark drog.

    SvaraRadera
  5. charlotterudenstam28 juni 2012 kl. 09:28

    Jag tror att den som minskar sitt intag av olika stimulantia småningom känner mer, och när man är mindre bedövad tror jag känsligheten ökar. Så jag är inte ett dugg förvånad över att kaffe blivit för mycket för dig. Jag vet sådana som inte klarar av svart te längre. Just nu älskar jag dock kaffe - en stor latte om dagen känns som bra stimulantia för mig. Och jag är tacksam att jag lämnade nikotinet bakom mig för snart tre år sedan. Jag går mot en "renare" tillvaro.

    SvaraRadera
  6. Tack för ett bra inlägg, slutade dricka för några år sedan, är alkoholist, slutade knarka för ett år sedan, slutade med benzo samtidigt ( under tvång ska tilläggas) och jag har fruktansvärt tråkigt ibland!! men den vägen vandrar jag inte igen om jag så torkar ihop och blir till aska av tristess. Kram Kim som tackar för en bra blogg!!

    SvaraRadera

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska livet mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

coaching

prenumerera

100%-podden

Leta i den här bloggen

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

item