Maria Conchita: Vi behöver en ny dröm

Maria Conchita Högberg står ute på gården i Mundekulla. Regnet väljer att vänta en stund.
I en cirkel sitter vi kvinnor som deltar i kvinnofestivalen, beredda att lyssna på hennes ord.
Ninna Kallin kallar in oss med hjälp av sin trumma.
När Maria Conchita har kallat in alla väderstrecken början hon tala till oss.
– Vi behöver ändra på drömmen och det börjar med kvinnan.


På Mundekulla kurs- och retreatcenter är det lätt att glömma bort hur det ser ut på andra platser på jorden där mänskligheten hunnit förstöra så mycket. Det är lätt att glömma slum, krig, vattenbrist, förgiftning, döda korallrev, stinkande suphögar eller radioaktivt damm. Det är lätt att glömma torr hetta, uppsvällda magar och kroppar som svällt upp efter allt för mycket skräpmat. Det är lätt att gömma smältande isar, öknar som sprider sig och ovanliga oväder. Det är lätt att glömma olja som pumpas ut i haven, hav som torrläggs och kvinnor som misshandlas. Det är lätt att glömma girighet, gängbråk och överbefolkade städer. Det finns mycket som det är lätt att glömma när jag är här. För på Mundekulla är luften fri, det är lätt att andas, den vänliga skogen är nära, ängarna är öppna, maten är ekologisk, omtanken och kärleken och medvetenhet finns här.

Och varje gång en större grupp människor kommer är det så uppenbart att kärleken finns här - på alla möjliga plan.

Så i denna variant av paradiset blir vi påminda av Maria Conchita om den stora världen utanför Mundekulla. Hon talar om drömmen som mänskligheten haft och frågar retoriskt om det egentligen inte var en mardröm. Att det är nu är tid för oss att ändra på drömmen, att starta något nytt, något där vi inte våldför oss på Moder Jord.

Maria Conchita är aktiv i Pacha Mama-rörelsen. Hon har många vänner bland ursprungsbefolkning jorden över, hon ordnar ceremonier för att hedra oss och hedra Moder jord. Hon hjälper oss att hitta tillbaka till något ursprungligt - men utan att för den skull vara nostalgisk. Maria Conchita tar med arvet hit. Till oss nu. Hon påmnner oss och ger oss möjlighet att göra nya val.

Hon berättar om indianer som varje gång de tar en dusch först tackar vattnet för att det tillåter vår kropp att bli ren. Som tillagar maten med kärlek och verkligen tacka för den. Som tackar solen. Som ofta tackar Moder Jord - för det är ju så att det är Moder Jord som skapar alla möjligheter vi har - även om de allra flesta väljer att blunda för detta ofrånkomliga faktum. Och hon jobbar med grandmothers över världen, som bidrar med sin vishet på resor runt jorden. Hon ordnar resor till ursprungsbefolkning, hon gör kvinnorarbete och säkert en massa annat också.

Men just nu står hon alltså i gräset på Mundekulla och talar. Vindarna är med oss och vi kan lyssna. Hon talar om kvinnorna som tidigare varit hemma och kunnat skapa det som har behövts, men som i dag har sökt sig ut, där ute där männen alltid funnits, för att det är där ute som energin och pengarna har funnits... och där ute som också den ohejdade konsumtionen finns. Alltså, när vi lockas ut och i väg från oss själva och tryggheten i oss, så är det lätt att ersätta den med... konsumtion.

Oreflekterad konsumtion. Omedveten konsumtion. Kortiktig konsumtion.

– Vi behöver komma tillbaka till vilka vi är. Och den kraften finns hos kvinnan. Och det räcker inte med att känna ilska, ilskan kan vara impotent. Vi behöver omvandla ilskan till handling.
När Maria Conchita talar hör vi suset från träden. Vi hör några svalor som kvittrar. Vi ser molen som bär på regnet. Hon sveper ut med handen:

– Vi har glömt kontakten med naturen. Vi behöver börja känna tacksamhet för att vi får, allt vi äter... allt kommer från jorden.

Maria Conchita menar att vi behöver fatta nya beslut, som gör att vi konsumerar mindre och mer medvetet. Vi kan byta mer med varandra. Vi kan välja mer ekologiskt. Och vi kan välja bort produkter som produceras på ett dåligt sätt.

– När du köper en mobiltelefon, fråga var metallerna kommer ifrån, vilka var villkoren för dem som utvann metallerna, för dem i mobiltelefonfabriken? Var kommer klänningen i från? Ett land där barn tvingas arbeta? Ett land där man våldtar kvinnor som en krigshandling? Vad finns det för tungmetallar i de nyinköpta kläderna?

– Vi behöver ta ansvar för det vi handlar och tänka ett eller flera steg längre än ett köpbeslut i en butik i Sverige. Ibland kan det vara bättre att välja något dyrare, som är tillverkat på ett hållbarare sätt och som varar längre. Vi har makten. Vi har konsumentmakten.

Maria Conchita säger att vi var och en kan hitta sätt att visa vår makt. Att göra väl. Somliga kanske det passar att demonstrera, men inte alla. Men vi behöver vara medvetna om att tystnad också är ett val, när du är tyst så tillåter du mardrömmen att fortsätta.

– Ju mer stressade vi är, desto svårare är det att tänka. Då är det lättare att skapa behov. Vi behöver bli medvetna om att all energi påverkar oss. Och om vi blir lugna och medvetna hittar vi på något annat. Då kan vi starta en ny dröm. Vi har ansvaret att vakna och börja agera som medvetna konsumenter.

Maria Conchita menar alltså att kvinnor har en viktig roll att spela nu. Att kvinnor behöver samlas och fatta nya beslut. Att vi behöver sträcka oss och spänna ut våra bröst. Vara i dialog.
– Var öppen för möjligheten att vi och naturen kan finnas för varandra.

Så vad kan ditt första beslut bli? Ett litet steg mot en mer medveten konsumtion? Är det något du ska välja bort? Vilka val kan du göra?