Bejaka kvinnan i dag. Och i går. Och i morgon.

Dags att bejaka kvinnan i mig.

Egentligen borde ju alla dagar vara kvinnors dagar.
För vi finns ju alltid.
Vi är alltid lika viktiga.
Men i dag kanske vi kan passa på att bejaka det feminina i var och en av oss?
Så oavsett vad du betraktar dig som... säg ja till den feminina aspekten av dig.

Jag är medveten om hur laddade ord kan vara. Hur ord i olika situationer, i olika diskurser, bland olika människor, i olika sammanhang får olika betydelser. Hur somliga kan se rött för vissa ord, där samma ord kan skänka glädje hos någon och hos åter någon så är ordet helt neutralt.

Under en rad år hjälpte jag till med statliga utredningar. Där fick orden vägas på guldvåg. För ord blev politiska. Ett ordval kunde för någon ses som nedsättande... och som att det sas i syfte att kränka. Medan andra, kanske utanför det politiska spelet och olika intresseorganisationer inte hade en aning om hur de klampade i ett klaver.
Det har gjort mig medveten om ords valörer - och hur lätt det är att börja tolka något mer än ordet.

Jag ska ta några exempel. 
Jämför orden rullstolsburen med ordet rollstolsbunden. Det senare är det politiskt inkorrekta. 
Jämför orden städerska och lokalvårdare, eller biomedicinsk analytiker och labbass, eller hörselassistent och audionom, eller förskola och dagis. Med båda orden i paren avser den som säger dem med största sannolikhet samma sak... men det ena är det politiskt korrekta. 

Och kommer jag in på frågor som rör kön så är det som att gå på glas. 
Var jag än sätter fötterna finns risken att orden spricker och en kaskad av glassplitter ramlar över mig. 
Jag var till exempel ambassadör för kvinnors företagande. Skulle jag råka skriva kvinnligt företagande blir det väldigt politiskt inkorrekt. För vad skulle "kvinnligt" företagande då vara.

Pratar jag om kvinnliga egenskaper, får somliga spel, talar jag om feminina aspekter eller egenskaper, går några andra igång. 
Och för somliga är det rött skynke för allt som på något sätt skulle kunna hänföras till kön... eftersom kön eller genus i vissa kretsar endast ses som en social konstruktion. 
(Och säkert ännu mer finlir... och den världens koder kan jag inte fullt ut, så jag trampar troligen fel när jag skriver detta.)

Jag menar att det är skillnad på män och kvinnor. 
Det räcker med att se på kroppen. 
Jag har en fitta och männen har en kuk. 
Det är en tydlig skillnad. 

(Och så finns det givetvis personer som inte känner sig så bekväma med det här förenklade sättet att beskriva kön, men för enkelhetens skull utgår jag nu ifrån de två vanligaste.)

Rätt många är överens om att det finns maskulina aspekter hos kvinnor och feminina aspekter hos kvinnor. Jung kallade det för anima och animus.
Så här beskrivs det i svenska Wikipedia:

Jung identifierade Anima som den omedvetet kvinnliga delen hos män och Animus som den omedvetet manliga delen hos kvinnor. Detta tolkas dock sällan som något bokstavlig: Idag anser de flesta Jungianska utövare att alla har både Anima och Animus. Jung menade att Anima och Animus fungerar som guider till Självet och att bildandet av en koppling till ens Anima/Animus är ett av de svåraste och mest belönande stegen inom psykologisk mognad.

När individens Anima eller Animus försummas, kräver den uppmärksamhet genom att projicera sig själv på andra. Enligt Jung förklarar detta varför vi kan bli omedelbart attraherade av en främling: Vi ser vår Anima eller Animus hos denna. Vidare har en person som är mentalt fastgjuten i sin könsroll (en aggressiv man som aldrig gråter, till exempel) inte bildat någon koppling till sin Anima eller Animus.

Ett annat satt att uttrycka det är genom att använda begreppen Yin och Yang. 
Enligt taoismen består allt av två delar, två växelverkande krafter som symboliserar till exempel mörker och ljus, kvinna och man, hårt och mjukt - och detta bildar tillsammans en harmonisk helhet.

Yinessensen, det feminina är som vatten, som livets flod, som rör sig och flödar och som kan göra många saker samtidigt, som är som en tom bägare berätta att skapa och ta emot, som är i kontakta med sina känslor, som är fascinerad av skönheten i naturen, som känner medkänsla, kärlek, som har mod att ta emot det som livet ger. Jinessensen är mer i hjärtat och ständigt föränderlig.

Yangessensen är som eld, som uttrycker sig uåt, som expanderar, som har fokus, riktning, som är målorienterad, som gör en sak i taget, som är beslutsam och självsäker. Yangessensen är med mental, mer i huvudet.

Så efter denna ordlek... 
så uppmuntrar jag dig alltså till att ta kontakt med det feminina i dig... 
på ett sätt som tjänar dig... 
och samtidigt uppmärksamma någon som fötts med fitta - kanske dig själv. 

Så kan vi alla verkligen fira 8 mars - inifrån och ut.

Jag deltar i blottutmaningen #blogg 100. Detta är dag 41.