Veckokrönika 16: Andningsmeditationer som känns som reningsbad.

Det är så lätt att ta andningen för självklar och inte riktigt lägga märke till den.

Den finns ju med oss hela livet.

Igår tillbringade jag en hel dag med medveten andning, i fyra olika meditationer med fokus på olika slags andning.

Just nu känns det som att kroppen – och anden – gått igenom ett reningsbad.

Innan jag hade lärt mig något om andning, meditation och frigörande andning, visste jag egentligen bara att andningen är det som håller mig vid liv. När jag slutar andas dör jag.

Under de senaste femton åren har jag kommit i kontakt med många olika former av medveten andning, andning som har ändras sinnestillstånd, medvetandetillstånd och känslan av närvaro.

Gårdagens meditationsdag leddes av Poonam LottaLagerström-Dyrssen, som har djupa kunskaper och erfarenheter av andning och meditation.

Enkelt uttryckt kan kombinationen meditation och medveten andning göra livet mer begripligt och lättare att leva. Rädslor kan släppa. Gamla inpräglade mönster kan mjukas upp. Det blir lättare att vara i nuet med det som uppstår.

Det är såå svårt (för mig) att beskriva i ord.

Jag minns min första frigörande andning. Ingenting hände och jag blev grymt besviken, för jag jämförde mig med alla andra. Jobbigt tyckte jag det var också. Vad då ligga på rygg och andas på ett särskilt sätt och så stå ut med att det känns konstigt i kroppen?

Lite så var det för mig i början.

Något i mig sa mig ändå att andningen är viktig och att jag skulle ha något att lära av att bli vän med andningen. Så jag fortsatte, med olika former av medveten andning och aktiva meditationer där andningen i vissa var en bärande del.

Långsamt, långsamt började något hända. Jag fick tillgång till ett allt större inre rum. Jag kunde tillåta känslor att flöda fritt i andningen. Jag var med om att känna allt från kåthet, till sorg och vanmakt. Jag lade märke till att i den frigörande andningen kom jag närmare mig själv och kunde släppa taget om olika rädslor.

Medveten andning kan vara dynamiskt eller stilla. Jag kan vara mitt i upplevelsen, eller bli en betraktare av den. Den tillåter mig att så småningom upptäcka att jag inte är mina rädslor.

Kort sagt har medveten andning stor betydelse för mig och för mitt liv.

Så i går bjöd Poonam in till fyra meditationer. Chakra breathing, som jag ofta använder själv i våra kurser, Quantum Light Breath Meditation, som handlar om att acceptera vad som än dyker upp under meditationen, Vipassana, att rakryggad betrakta sin egen andning och Satori Breath, som är en andning som påminner om den en människa tar strax innan hon dör. En hög snabb andning.

När jag tillåter det kan jag gå djupt i meditationer av det här slaget. Jag upplever ett förändrat medvetandetillstånd. Jag kan då och då känna att jag är en del av det gudomliga och alla idéer om separation är illusioner. Då uppstår ett slags lyckatillstånd, som ibland är stilla och ibland känns euforiskt. Då och då kantas de här känslorna av fysiska förnimmelser och bilder som visar mitt inre rum.

Här är två upplevelser jag fick i går.

Chakrabreathing är en timslång meditation där man står upp andas genom sju av kroppens energicentrum, chakran, tre gånger och sedan vilar i en kvart. Man börjar nerifrån rotchakrat och fortsätter ändå upp till kronchakrat. Det blir som att andas igenom hela kroppen tre gånger.

Efter den tredje omgången andning upplever jag att det finns ett rör som går igenom min kropp, från hjässan och ända ner i Moder Jord. Hela röret är renrensat. Då börjar det långsamt fyllas  - både uppifrån och nerifrån – med regnbågens alla färger. Till slut är hela röret fyllt av denna färgblandning, där varje färg går att se. Det ser nästan ut som en massa trådar som ligger bredvid varandra och ibland vrids i olika mönster, men där varje tråd är sin egen. När hela röret är fyllt får jag känslan av att regnbågsfärgerna börjar expandera utåt i kroppen, så att de tillslut fyller hela kroppen. Hela mitt inre är fylld av regnbågsfärger. Jag förnimmer att jag är total, alltså att jag innehåller allt, att jag är en gudomlig varelse, komplett med alla färgerna. Det känns som att jag i detta ögonblick kan ta emot allt som kommer i min väg, all rädsla är borta, vad som helst kan hända och ändå är allt bra. Det är en enormt stark förnimmelse som känns i hela kroppen – ja till och med utanför kroppen.

Satori breath är också en timslång meditation, där man liggande andas högt upp i bröstet, med fokus på inandningen. Det blir lite som en flämtande andning och det är så människor brukar andas innan de släpper taget och dör. Efter ungefär 40 minuter så ska man släppa taget om andningen och uppleva vad som händer. Satori handlar om att komma förbi eller bortom det vi vanligen kan uppleva. Det finns möjligheter att skifta medvetandetillstånd.

När jag släpper taget ligger kroppen först och darrar, sedan planar darrningen ut och jag blir helt stilla. Det känns som att jag är ett med underlaget. Det är som att jag bara är. Långsamt uppfylls jag av andra förnimmelser. Det är som att jag både är i detta rum och i en annan dimension. Jag ser mig omkring i denna dimension, det är enorm space där inne, men väggarna är gråa, som täckta av gips. Det är som att jag får förmånen att titta in här, men att färgerna är dolda, som att det ännu inte är dags för mig att verkligen veta.

Förnimmelsen är att jag får tillträdde till en space vi normalt inte når i livet. Något som är större och bortom. Känslan där inne är att ingen rädsla finns. Det är en stor kärleksfull space. I stillheten känner jag starka lyckokänslor. Och jag tänker att ett av skälen till att jag inte får se hur det verkligen ser ut, är att jag skulle kunna känna mig lockad att stanna kvar i den dimensionen. Jag tillåter mig att förnimma detta och efter en stund bleknar det bort och jag är helt och fullt tillbaka i nuet, i ett rum med en grupp människor i centrala Malmö.

När jag berättar för maken om mina upplevelser frågar han: Vad har du för nytta av det här i morgon? Vad kommer du att märka i ditt vardagsliv?

Svaret är att jag inte vet. Men det jag upplever är att min rädsla hela tiden blir mindre, att jag får mer och mer plats att vara jag i mitt liv. Jag blir, om man så vill, modigare.

Det känns som ett fantastiskt sätt att fylla på för att påminnas om att jag är 100% Charlotte.

PS: På sommarens stora event, The JoyRide Experience i Hästveda 9-14 augusti, har du möjlighet att göra andning till en huvudsak. Du kommer alltid att kunna  välja en andningsworkshop i det stora programmet vi erbjuder. Hur levande vill du vara? Du får möta Bo Wahlström, Sofia Sjöblom och Rani Spets Edgren.


Jag är en del av #blogg100. Detta är dag 59.