charlottecronquist

Veckokrönika: Längtan efter närhet




Så ligger jag där i en hög av skrattande glada människor. Jag känner samhörighet, närhet och en slags intimitet som föds i glädjen.
Det är som att jag befinner mig i livets ursprung, i livsglädjen, i det energifyllda baravarandet.
I stunder som dessa känns livet så fullkomligt.


Jag vaknar upp och har sällskap i sängen. Det är skönt att ha en varm kropp bredvid min. Det händer inte så ofta. Att bara ligga nära någon, känna hens andhämtning, känna hens vila, gör att något händer i mig. Det är som att tryggheten hos den sovande tar sig över till mig, in i mig och att det bidrar till att jag känner mig trygg. Jag rör lite försiktigt vid hen. Vill också känna livet i hen. Och sen stillar jag mig. Gemenskapen är här, i just detta ögonblick. Jag andas.

Ibland tänker jag att människan är gjord för att ha de andra i flocken nära. Att kroppskontakten är livsnödvändig och att jag, i högen bland glada skrattande människor också fyller på med oxytocin. Välbefinnandet sprider sig i kroppen.

Jag tänker att det kan vara så att detta enkla, att ha en kropp helt nära, eller på en armslängds avstånd, är ett av skälen till att människor lever i relationer, eller väljer att bo ihop. För vi behöver varandra. Vi behöver känna att vi hör till. Vi är en del av en gemenskap, eller som i dag, troligen delar av flera gemenskaper.

Det känns som att den fysiska kontakten, eller en situation där kroppar är så nära varandra att den andres kropp går att förnimma, genom dofter, genom rörelser, genom andhämtningen, är livsnödvändig.

Ibland rör jag vid en annans kropp, en kropp som öppnar sig för min, som tillåter mig att omfamna eller att bli omfamnad. Ibland kanske det bara är det där famntaget, känslan av att vara nära någons levande hjärta, som ska ske. Känslan av att för en liten stund hålla eller bli hållen. Men ibland smyger sig något mer in i mötet. En energivåg som får kropparna att kommunicera mer, ibland subtilt, så att det knappt märks från utsidan, ibland så att vågrörelsen blir uppenbar också för en utomstående betraktare. Det är som att kropparna kan, när de tillåts, kommunicera bortom viljan att manifestera något, bortom viljan att säga något, ja bortom viljan. Det är som att kropparna själva skapar ett möte, bortom idén om vad som ska födas i det, bortom idéer överhuvudtaget.

Det är ett sätt att beskriva intimitet. Ett av många sätt att beskriva intimitet. Att tillåta kroppar att mötas, utan idéer, utan tankar, utan riktning, i ett nyfiket varande.

Jag har lämnat den stora gruppkramen, jag har lämnat de skälvande skrattande kropparna och kliver in i ett annat rum. En gitarr spelar, en röst sjunger och på golvet ligger människor, som sjöstjärnor tillsammans, eller kanske snarare som en kropp, som en amöba, som en cell med ett gemensamt hjärta. Det finns en långsam, nästan omärklig rörelse i havet av människor. Det är som att allt jag ser är ett stort avslappnat hjärta. Rörelsen är så långsam att jag måste stå riktigt stilla för att se den. När jag gör det så börjar jag gunga med i rörelsen, trots att jag bara betraktar den. En liten stund senare står jag i en helt stilla kontakt med några människor. Vi står i en liten intim cirkel. Vi har lite kroppskontakt, vi har ögonkontakt, och ju längre vi står där, desto mer lyser det om mina medmänniskor. Detta varande, detta tillåtande att vara i total stillhet och samtidigt sammansmält. Jag bara älskar det.

Så kryper jag ner i sängen. Det är tomt där. Jag känner en slinga av en doft som dröjer sig kvar. Jag kramar kudden och längtar efter närhet. Jag får nöja mig med närheten till mig. Jag lägger handen på hjärtat. Jag känner mina andetag. Ja, jag är hemma. Jag är nära.


Charlotte Cronquist är kärlekskrigare
Love is the answer.


Related

veckokrönika 6197595635798232111

Skicka en kommentar Default Comments

emo-but-icon
:noprob:
:smile:
:shy:
:trope:
:sneered:
:happy:
:escort:
:rapt:
:love:
:heart:
:angry:
:hate:
:sad:
:sigh:
:disappointed:
:cry:
:fear:
:surprise:
:unbelieve:
:shit:
:like:
:dislike:
:clap:
:cuff:
:fist:
:ok:
:file:
:link:
:place:
:contact:

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska livet mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

onlinekurser
Charlotte Cronquist erbjuder onlinekurser om tantra och relationer.

coaching

100%-podden

Senaste inläggenMest läst just nu

Senaste inläggen

Lekfull tantra: Att mötas med samtycke

Varför är vårt intima liv så mycket på min partners villkor? Den känslan har många, i synnerhet i långa relationer. Känslan kan vara ”jag ger och ger och ger, men vad får jag tillbaka?” Tänk om detta...

Lekfull tantra: Cirkelandning är ett sätt att få energin att väckas

 LÅT OSS SÄGA ATT DET I DIG FINNS EN BLANDNING AV MASKULIN OCH FEMININ ENERGI - OAVSETT VILKET KÖN DU BÄR. I tantra sägs att maskulin energi är som starkast i roten, i området runt könet och...

Lekfull tantra: Hur djupt kan du se in i en annan människa?

LITE I TAGET FÅR DU EN KÄNSLA AV ATT SE MER ÄN HENS ÖGA. Det är som att den inre världen vidgar sig och du får känslan av att se in i hen. Mycket kan hända när du med mjuk blick ser in i en annan pers...

Reflektion efter en tantraretreat: Leken som läker

Vi sitter i två cirklar på tantraretreaten. Kvinnorna i en inre cirkel där vi kan se varandra. Männen i en yttre cirkel som också är riktad inåt. Männens roll är att vara där för oss, att sitta där i ...

Konsten att släppa taget (när du får beröring)

Tänk om jag förlorar kontrollen?Hur kan jag vara med på något, där jag inte vet exakt vad som ska hända? Det verkar för läskigt?Välkommen till livet, säger jag. Du har egentligen ingen verklig kontrol...

Leta i den här bloggen

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

item