Pokémon go: Så många långpromenader det blir

Det finns ett gammalt klipp med Björn Gustafsson i ”Parlamentet” där han refererar till World of Warcraft och utbrister:
”Anders du är som en priest som inte vill heala”.
När det sänds låg jag dubbelvikt av skratt, och då skrattade jag mest för att jag egentligen saknade relation till Wow och att han snackade ett språk jag inte förstod.
Nu låter jag själv så där. Både när jag spelar Hearthstone och Pokémon go.





Det är spännande det där med spel och vart de kan föra mig. Jag spelar Hearthstone, ett spel från Blizzard, som också gör WoW – och tack vare det kan jag verkligen relatera till präst och läkning.

Jag har till och med, några gånger, gått in i WoW, skapat en hjälte och vandrat runt i det landskap som sedan återkommer i form av tablåer i Hearthstone.

Det är som att jag har erövrat en värld, som jag trivs att leka i, som jag trivs att snacka om … och som jag, via Hearthstone spelar matcher i uppåt en timme varje dag. Där andra tar en fikapaus kopplar jag av med att se hur min Secret Paladin, min Midrange Hunter, eller min nya Mage klarar sig i möten med andra motståndare. Och när jag pratar om det, är det lätt hänt att börja tala en slags svengelskt spelspråk som förmodligen låter hur främmande och fånigt som helst för den som inte är inne i leken.

Sedan i juli finns också Pokémon Go som en del av mitt liv. Spelet skapar inte bara ett nytt sätt att prata, den skapar också ett helt nytt rörelsemönster i stan och på nya orter. Den får mig att röra mig i territorier jag inte tidigare har besökt, den får mig att gå omvägar, den får mig att tillåta mig att ta långa promenader i lek-mode.

När två pokémonspelare möts, ute på stan, vid ett pokéstop, eller på ett pokégym, så kan samtalet kanske låta som att två eller flera sektmedlemmar möts.

Vilka har du evolvat? Hur många magikarps har du fått? Har du Snorlax? Fick du Pichachu? Fångade du en Raticate på 540, min hade bara 123? Har du fått några coins på gymmen idag? Vilken level är du på? Åh, du fick en curveboll, snyggt. Ska vi gå till Kungsgatan, där lär det finnas en ovanlig pokémon. Vilket lag är du med i? Hur långt har du gått sedan du började spela pokémon go?

Jag gissar att hypen kring pokémon go är på väg att klinga av, som jag känner det behöver något nytt hända i spelet för att mitt intresse ska vidmakthållas. För varje nivå en stiger krävs det dessutom fler poäng för att få nästa och frågan är vad som kan få mig att verkligen vilja få alla ca 150 pokémons. Just nu har jag 82.



Hur som helst tycker jag att det är fantastiskt med ett spel som får ut människor i drivor på gatorna. Ibland har jag sett hundratals personer som stått kring aktiverade pokéstops (då lockas fler pokémons dit) och lite mindre klungor kring olika pokégym. Dessutom ligger många pokéstops vid till exempel skulpturer och andra kulturella inslag, så jag har börjat lägga märke till sådant jag aldrig tidigare sett i stan. Visste du till exempel att det finns en Romeo och Julia-staty i Vasaparken i Stockholm?

I går jag vi mer än en mil tack vare pokémon. På köpet såg jag Vanadislunden ur ett nytt ljus, promenerade längs Brunnsviken för första gången på 30 år, tog ett snabbt dopp i Brunnsviken… och fyra och en halv timme senare var vi hemma igen.



Så tack alla kreativa spelutvecklare som gör mitt liv roligt och rörligt och som också bidrar till att mitt tal ibland blir svengelskt på ett nördigt sätt…

Det var någon känd tänkare som sagt att vi som ras är homo ludens, den lekande människan. Det kanske ligger något i det.




Charlotte Cronquist är kärlekskrigare
Love is the answer