Veckokrönika: Vad skulle hända om samhället blev sexpositivt?

Det finns så många åsikter om sex.
Så många dömanden kring sex och sexuella beteenden.
Så många rädslor kring sex.
Så mycket osagt kring sex.
Det är som att sex har blivit flodhästen i vardagsrummet.


Det är något märkligt det här med laddningen kring sex och att sexualiteten, eller snarare att tanken på den, kan väcka så många starka känslor. Då tänker jag på ilska, frustration, vrede, harm och liknande känslor.

Det är som att det finns en del av mänskligheten som vill rädda en annan del av mänskligheten från vad de ser som dåliga uttryck för sexualitet. Så sällan jag ser någon på djupet penetrera frågan om lusten och vad den kan bidra med i samhället.

Sex framställs som något som hotar människor, kultur, samhälle eller moral, medan jag egentligen ser den motsatta potentialen. En öppen och vänlig hållning till sex kan bidra till att skapa något annat, ett öppet, vänligt, fritt och livsbejakande samhälle.

Vem som ägnat timmar åt njutning avslutar det med att gå ut och skjuta andra människor? Jag menar att ett tillåtande förhållningssätt till sexualiteten är en fredsskapande åtgärd.

Vi är alla skapade ur ett orgasmiskt ögonblick. Njutning är vår arvedel. Ändå framställs sex som något som är farligare för barn att se än att se människor döda varandra? Hur har vi skapat ett samhälle där njutning framställs som farligare än hat?

När vi avladdar relationen till sex, det vill säga när vi släpper rädslor, släpper dömanden, släpper moraliserande kring sex, då finns en möjlighet för något annat eller mer att växa sig starkt. När det är tillåtet att utforska lusten och det bejakas minskar det risken för att människor i frustration begår brott för att få tillgång till sex (jag tänker våldtäkt och sexuella kränkningar). När vi kan ställa frågor om sex, när v kan tala om det utan att rodna, när samtalsämnet är okej, när okunskapen kring vad sex är eller kan vara är mindre, då ökar också möjligheten att bidra till ett samhälle av människor som känner sig fria att vara sig själva, som känner sig trygga i sig själva, som njuter mera av livet också i situationer som inte alls har med sex att göra.

Jag häpnar över att det är möjligt att ens föreslå en haverikommission mot porr i dag, som skedde i denna vecka och där det exempelvis står att sex inte är porr…

När dömanden kring hur andra ser på eller utövar sex är så stort, är det uppenbart att samhället har långt att vandra innan det kan ses som sexpositivt.

Ibland när jag är ute och promenerar kan jag se människor som ser nästan zombieliknande ut. Det är som att de är tappade på energi. I många fall tror jag helt enkelt att det handlar om att de inte är i kontakt med sin sexualitet och sin livskraft. Och jag undrar då i mitt stilla sinne hur samhället skulle se ut om fler vågade vara kåta på ett djupare plan och därmed vara superkåta på livet.

Dit längtar jag.

Titta gärna på det här korta klippet från Sasha Kobra. Det är sex år gammalt och jag tycker det ligger mycket i vad hon säger. Vem ser Sasha om hon möter dig på stan?

Charlotte Cronquist är kärlekskrigare

Love is the answer

En av de saker som krånglar till relationen till sex och lust är skam. Om du då och då känner skam över din sexualitet, gå gärna en av mina webbkurser. Du kan till exempel börja med Släpp skammen.