charlottecronquist

”Vi slapp springa som galna råttor på en labyrintisk flygplats…”


Det är något märkligt med att gå i sandaler i ett snöigt Helsingfors, se filmer genom den sömnlösa natten och åtta timmar senare landa på Goas flygplats tidigt i torsdags morse.
Bara tre timmar senare tog vi det första doppet i Arabiska sjön.


Veckorna innan vi åkte till Goa jobbade jag till sent in på kvällarna. En del av mina uppdrag strulade och det var verkligen som att springa snabbt mot en deadline, med den stress det innebär.

Därför blir kontrasten så stor när resan väl börjar. Den här gången visste vi en hel del om Mumbais flygplats. Hur stor och kaotisk den är. Förra året stod vi i nästan 4 timmar och väntade på att bli insläppta i landet. Det var en extremt långsamt ringlande kö på ungefär 400 personer som hade e-visa. Vi fick springa som galna råttor genom flygplatsen och typ köra gråt-kortet för att komma med flighten till Goa. Liknande dramatik har det varit nästan alla gånger. Springa förbi köer, snirkla sig igenom systemet med hjälp av hjälpsamma människor som mot en liten summa pengar tog oss genom denna labyrint. Så vi visste redan att kortare än ett fem timmars stopp på en flygplats någon annanstans än i Goa skulle vara riskabelt. Så i år bestämde vi oss för att åka Bromma-Helsingfors-Goa.

Den lilla nackdelen med det valet var ett nästen 24-timmars stopp i Helsingfors. Hur kallt skulle det vara i Helsinki? Hur skulle vi klara oss i sandaler och fleecetröjor? Var skulle vi spendera natten?

Vi valde ett billigt airbn’b (ca 250 kr) nära flygplatsen och tog en Uber dit. Dagen efter spenderade vi några timmar på jätteköpcentret Jumbo och köpte solkräm och mannen åt sin sista hamburgare på länge. (Eftersom kor är heliga här i Indien, så säljs mest det som mjölkas från kossan).

Vi lyckades göra av med alla våra euro, satte oss på bussen till flygplatsen, som bara tog cash eller finska kreditkort… Men den vänliga busschauffören vinkade förbi oss och log - och det kändes bra!

Såg fram emot att sova på planet, men det bara ville sig inte. Fick istället se en riktigt bra film (Hidden figures - se den!).

Så klev vid då av planet, strax före den indiska gryningen. Fortfarande behagligt varmt, så där 25 grader i luften, och väl inne i den lilla flygterminalen så ställde vi oss i e-visakön. Den gick så klart långsamt, men vi insåg väldigt snabbt att det varit ett smart drag att välja att åka direkt till Goa. Kön tog mindre än en timme och ungefär 3 timmar efter att planet hade landat var vi i Arambol och hade hunnit ta det första doppet.

Min intention var att inte jobba något alls de första dagarna och jag har fått lite hjälp av viss febrighet. I bland kallar jag mannen för min ledighetscoach, och det är en skön känsla att leva tillsammans med en person som värnar både om mig som kärlekskrigare och som en person som har rätt att slappna av och njuta av livet.

Vi har nu ungefär 4 orörda veckor framför oss. Orörda i bemärkelsen oplanerade - även om jag troligen kommer att sitta vid datorn 1-2 timmar om dagen och utföra en del uppdrag. Men det är så lite arbetstid jämfört med hemma att det känns som att vara ledig.

Så att vakna på morgonen utan plan är ganska ovant för mig. Eller, för tre år sedan var det helt ovant. Detta är vår tredje månadslånga resa hit och jag börjar vänja mig vid att ha dagar utan att vara uppkopplad. Även om wifi är en välsignelse, är det ganska skönt att vara åtminstone lite mindre tillgänglig än hemma i Bromma.

De här första dagarna har vi verkligen inte gjort mycket. Hyrt moppe, besökt en marknad, vandrat längs stranden, sovit, träffat vänner, ätit lite mat, slappat… Har inte ens särskilt många minuter på solstol, kanske 3 timmar sammanlagt. Lite av att ingenting behöver göras.


Charlotte Cronquist är kärlekskrigare
Love is the answer

Related

världen 6119566161929472406

Skicka en kommentar Default Comments

  1. Det låter ju härligt. Och vad skönt att resan gick mycket smidigare den här gången. Njut nu av ledigheten ordentligt. :)

    SvaraRadera
  2. Låter klokt av er att undvika Mumbais flygplats. Har varit där själv - både på den ni troligen anlände till, som den gamla. Mitt under min Indien-arbets-period fick de för sig att bygga en ny flygplats nämligen. Eller... om det bara var att de byggde om alla terminaler. Typ samtidigt. Så kan det ha varit också...

    SvaraRadera

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska livet mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

coaching

prenumerera

100%-podden

Leta i den här bloggen

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

item