Vad kan utlösa ondskan i en människa?
Vad kan utlösa ondskan i en människa? I Martin Scorseses film ”Killers of the flower moon” är svaret: Girighet.
Vi får möta vita män som bokstavligen går över lik för att få mer … pengar.
Något i mig gråter och jag inser att detta är en av årets viktigaste filmer, för mig.
Killers of the flower moon tar mig till Oklahoma på 1920-talet. Ursprungsbefolkningen hade vid det laget fått vara med om att flyttas från sina landområden, till andra landområden, förmodligen bestämda av de nya herrarna: De vita.
Osager-folket fick mark, som senare visade sig innehålla stora mängder olja. De blev stenrika - vilket gjorde att många vita ville hitta sätt att sko sig på osagernas bekostnad. Och några av dem fann det ultimata sättet: De gifte sig med en kvinna ur ursprungsbefolkningen som var markägare, för att senare se till att de dog - och därmed kunde de själva ta del av oljepengarna.
Den här berättelsen bygger på verkliga händelser. Osagerna var de rikaste människorna per capita för hundra år sedan. Många mystiska dödsfall skedde. Allt sopades under mattan av den vita lokalbefolkningen, som lierade sig med varandra, för att i praktiken sno marken från ursprungsbefolkningen. Till slut vänder de sig till Bureau of investigation (som senare blev FBI) för att ta reda på vem mördarna var.
I filmen möter vi William Hale, som kallas Kungen, spelad av en ypperlig Robert de Niro. För mig blir han en sinnebild för ondskan. Han låtsas vara ursprungsbefolkningens sanna vän, samtidigt som han iscensätter en rad mord (självklart utan att själv få blod på händerna). Han manipulerar lättlurade människor i sin omgivning. Han kan prata ned nästan vem som helst. Han har hållhakar på människor som gör att han kan fortsätta sina skumraskaffärer. Han drar sig inte ens för att betala en livförsäkring till en man i ursprungsbefolkningen, för att senare låta likvidera honom.
Det är som att se någon som säger ”Allt är sant” och sedan hålla fingrarna korsade bakom ryggen. Landsfadern som är en förrädare, typ.
En av dem han lierar sig med är brorsonen Ernest Burkhart som är en svagsint person som älskar pengar. Han gifter sig med Mollie som är en osager. Trots att han älskar henne, så är han beredd att bidra till att flera kvinnor i hennes familj mördas.
Jag kommer att tänka på Albert Camus bok ”Främlingen” som handlar om en man som utför ett mord och som senare blir extra hårt dömd, på grund av sin likgiltighet inför offret. Alltså, att själva likgiltigheten var ett värre brott än mordet i sig.
Det är så plågsamt att se någon som både kan älska och mörda. Det är som att Burkhart är likgiltig inför de mord han är med att iscensätta. Det är nästan som att han är två personer, eller befinner sig i två verkligheter samtidigt. Det är som att han inte kan ta in vilken sorg alla dessa mord skapar, eller snarare att han är likgiltig inför det. Penningen är viktigare än människan.
Filmen är också en berättelse om osager-folket och deras livsvillkor. I ett kort klipp säger Scorsese att han först tänkt göra filmen ur FBI-agenternas perspektiv, men att det skulle ha blivit för likt hans tidigare filmer. Därför skildrar han det ur Hales och familjen Burkharts perspektiv. Och det blir både plågsamt och intressant.
Ända sedan jag var en liten flicka har jag fascinerats av den amerikanska ursprungsbefolkningen och varit rasande på hur de vita ”erövrarna” krossat det mesta av dessa kulturer. Det är kanske därför den här filmen berör mig så mycket.
För just nu är ju världen fyllt av giriga herrar, som startar kring, för makten och penningen, och att se den här filmen, kan vara ett sätt att reflektera både över dåtiden (1920-talet) och nutiden (2020-talet).
Men varför heter filmen ”Killers of the flower moon”. Fullmånen i maj brukar kallas för ”the flower moon” hos osagerna. Och ett av kvinnomorden skedde i maj 1921, i fullmånens sken.
Är du nyfiken på verkligheten bortom Scorseses film. Läs gärna denna artikel.
Charlotte Cronquist är kärlekskrigare
