Go girl go!

Är tillbaka efter underbar helg i kvinnligt sällskap på Mundekulla.

Så många gudinnor.

Så mycket kärlek.

Så mycket tillit!

Jag är så tacksam.

Så stod vi där en i taget mitt i ringen och dansade, var och en på sitt speciella vis, medan de andra sjöng:

Go girl go

Let your spirit shine

Go girl go

Remember you’re divine

Och den lilla sången är för mig ett signum för den här helgen, då vi, tretton kvinnor, samlades för att lära oss mer om kvinnocirklar och för att vara tillsammans. För min egen del handlade det också om att bara vara och att göra det i kvinnors sällskap. Nu kan man ju ha olika definitioner för vad det innebär att bara vara. Hela helgen var lågintensiv och jag sov mer än nio timmar i streck mellan lördag och söndag - var alltså verkligen trött.

Jag börjar vänja mig allt mer vid att vara i kvinnors sällskap. Jag börjar trivas. Min rädsla för kvinnor (och min egen inre kvinna) försvinner allt mer. När jag tänker efter är den numera väldigt sällan där. Ändå känns det nytt för mig att vara i ett kraftfält av enbart kvinnor under en så lång tid som en helg. Den här hösten är jag i kvinnogemenskap nästan varje måndag, på affärsutvecklingsprogrammet Mod Passion Jonglör, jag mediterar med kvinnor varannan torsdag hos Marie Ek Lipanovska, jag går i Shaktigrupp på Natha yoga. Och allt detta när så klart både min yttre och inre kvinna.

Men dessa två helger på Mundekulla är ändå speciella. Tiden tillsammans – och mellanrummet med vetskapen att vi skulle återses ett par månader senare – har skapat en sådan öppenhet. Det är magiskt.

Det är också fantastiskt att se hur vi kvinnor, när vi stöttar varandra, vågar ta nya steg. Ibland behöver det inte ens vara en specifik kvinna som stöttar, utan en kvinna kan känna stöd av gruppen och därmed ta nya modiga kliv i livet och alltmer börja följa sitt hjärta, trots rädsla och oro för vad omvärlden ska tänka.

Och att se kvinnors tårar och sorg som väller upp, att se glädjen spritta, att se ett försynt leende, att se stora varma ögon… Systerskap kanske jag ska kalla det?

Under våren kommer jag att starta minst en kvinnocirkel här i Malmö. Jag har inte konceptet helt klart för mig, men självklart kommer jag att bjuda in till att vi ska tala om lust, sex och relationer. Jag ska fundera lite mer på det.

Jag vill tacka alla kvinnor jag mötte under helgen. Och i synnerhet Anne Elmberg som skapat detta rum med oss. Tack alla för att ni finns! Tack Gudinnor!