Jag fick ett brev... som gjorde mig så lycklig!

Den här bilden föreställer ett helt annat par än brevskrivaren och hans hustru. Men det visar på kärlek och närhet i ett livslångt perspektiv.

Jag fick ett brev, ett riktigt brev med frimärke på…
Och jag såg på den vackra handstilen att adressen var skriven av någon som varit med länge.
Avsändaren var en 87-årig man som ville berätta om sitt lyckliga och aktiva sexliv.
Detta tack vare artikeln om mig i Skånskan nyligen.

Tänk att någon sätter sig ner och skriver ett brev till mig i dag. Det är inte så ofta det sker numera. Jag ska citera ur mannens brev och låter honom självklart vara helt anonym. Jag citerar för jag tycker att det han skriver känns så viktigt, och så hoppfull. Läs gärna brevet och reflektera över det hand berättar. Det är inte bara en personlig historia, det är också sexualhistoria och en historia om två upptäcktsresande i en nästan okänd värld.
Han berättar alltså om sitt äktenskap, som ingicks 1948.
”Vårt första samlag hade vi 1946 och det var väl inte så lyckat, utan mest ett prov utan värde. Någon sexualundervisning fanns inte på den tiden, annat än från äldre kamrater, så det var inte mycket vi visste utom att använda kondom. Jag fick ju alltid utlösning, men kvinnors orgasm kände ingen av oss till, utan vi fick leta oss fram. Vid vissa tillfällen sa E att det kändes på ett speciellt sätt och var skönt. Det var väl när jag kom i beröring med hennes clitorisknuta (som vi geller inte hade någon kännedom om). Men efter den upptäckten blev våra samlag allt bättre och jag har alltid varit noga med att hon har fått orgasm, även om det inte blivit samtidigt under samlaget.
Så har vårt sexliv fungerat jämnt och regelbundet flera gånger i veckan och håller fortfarande på. Vi undrar om det är normalt vid vår ålder, även om jag inte får någon erektion på grund av blodtrycksmediciner. Nästan alltid har vi sovit tillsammans, även om vi har haft var sin säng som sått intill varann. Vi har båda tyckt om att ligga tätt intill varandra.
Vi är båda förvånade över att vi fortfarande har så varma känslor för varandra efter mer än sextio år. Dagligen kramar och kysser vi varandra flera gånger. Några riktiga samlag kan vi inte ha längre och har inte haft på många år, men med olika beröringsformer blossar känslorna fortfarande upp och vi hjälper varandra så att hon varje gång får orgasm och jag kan emellanåt få utlösningskänsla även om det inte alltid kommer ut något.
Man blir bestört om man tänker efter att från 1946 till 2010 har gått 65 år. Om man räknader med i genomsnitt två samlag i veckan (det har säkert varit fler) så blir det minst 100 per år och i 65 år är mer än 6500 kanske 7-8000 gånger. Huvaligen!”
Det här brevet gör mig så LYCKLIG. Jag är glad för parets skull. För deras förmåga att leva i kärlek så många år, att fortsätta att visa omtanke, kärlek och närhet. Och den ”utlösningskänsla” mannen beskriver kanske rent av är den manliga orgasm (utan ejakulation) som många taoister och tantriker strävar efter.

Jag tar gärna emot fler berättelser om innerligt sexliv, eller sexliv överhuvudtaget. Jag skulle jättegärna sammanställa material om sex efter 65 års ålder. Vi har livskraft hela livet…!

Grattis till detta par!