Stress

Jag vet att det är dumt att känna stress och att stressa.

Jag vet att jag ska välja kärlek och glädje.

Det går bra för det mesta, men inte alltid.

Ibland faller jag in i stresshålet.

Jag liksom sugs in i det, dras ner och det är som att jag är som ett viljelöst offer i den där malströmmen.

I går var jag stressad, stressad över ett manus jag jobbade med. Jag hade lovat att hålla en deadline och insåg att det inte var möjligt. Och jag är sådan som håller tiden. Jag hade underskattat hur lång tid det skulle ta att jobba igenom det där manuset och det kändes som att jag bara måste stå vid mitt ord. Så jag tänkte avsätta lördagen för att jobba vidare med manuset.

Det märkliga var att ju längre in i manuskriptet jag kom, desto längre tid tog varje moment. Det var som att skära sig igenom en djungel där det växte mer och mer och där min machete hela tiden blev slöare.

Det gjorde att jag såg smalare och smalare. Till slut var det som att befinna mig i en tunnel. Jag såg bara steget framför mig, jag såg inget åt sidorna. Kanske var det så att om jag hade vidgat blicken så hade jag sett att jag gick på det snårigaste stället, att om jag bara hade vidgat blicken hade jag kunnat välja en annan, lättare väg.

Och jag kämpade på med macheten. Jag fick stanna till och slipa den flera gånger och ändå var det svårt att hugga med den. Till slut stod jag nästan stilla.

Och stressen ökade och samtidigt som jag försökte ta mig genom djungeln så snurrade jag runt i den där malströmmen. Obehagligt. Det var som att delar av min hjärna slutade fungera, jag var så fokuserad på att ta mig genom djungeln.

Till slut var jag igenom djungeln. Det hade tagit flera gånger så mycket tid som beräknat. Och när jag nu tittade bakåt kunde jag se att jag hade kunnat välja en enklare väg.

Och jag önskar att jag tidigare hade kunnat säga till mig själv: Andas, Charlotte, andas. Meditera en liten stund. Försök se klart. Stressa ner.

Men det gjorde jag inte.

Och jag lärde mig väl något.

Att jag verkligen ska andas och välja glädje innan stressen drar ner mig i malströmmen.