Kvinnan på balkongen

Hoppas jag snart känner att jag har sällskap på balkongen.

I går var jag med om premiären på svenska Heal my voice.
Vi samlades en grupp kvinnor i cyberspace och liksom kände in varandra.
Om nio månader ska vi var och en ha en gemensam bok i handen, en bok som handlar om värde och om att vara kvinna.

Vi sitter på hem och på arbetsplatser eller också sitter vi och lyssnar på reprisen, flera timmar senare. Ändå är vi där, alla tillsammans, i en cirkel av kvinnor.
Marie Ek Lipanovska, som har tagit projektet till Sverige, leder oss in i oss själva, vi får känna vår kontakt med Moder Jord, vår kontakt med vårt högre jag, Gud, universum eller vad vi föredrar att kalla det.
Och så kallas vi in i en cirkel av skapande, vi kallas in med våra namn... och där finns ännu några tomma platser som kan fyllas den närmaste tiden.
Marie har gjort processen själv, hon vet vägen till målet, men egentligen ingenting om vad just denna grupp av kvinnor kan skapa tillsammans.
Och jag får en bild. Jag ser en kvinna som står på en balkong, högt upp i ett hus från 1800-talet, balkongen är omgiven av ett räcke i gjutgjärn och hon tittar neråt. Långt långt nere finns grå mark. Skulle hon tillåta sig att falla skulle hon krossas mot marken. Jag får känslan av att det finns fler kvinnor på fler balkonger som med, kanske, skräckblandad förtjustning ser ner mot den ogästvänliga marken.
Och medan hon tittar förvandlas det skrämmande till något spännande. Marken blir ett hav, ett hav att dyka ner i … och plötsligt känner sig 1800-talskvinnan (för hon står där i fotsid kjol, hatt och allt) inte lika ensam. För hon kan få gemenskap i havet.
Jag suger fortfarande på den bilden och känner nyfikenhet på den fortsatta resan. Och som sagt, det finns några biljetter kvar. Vi kommer att resa tillsammans i nio månader. Och under den tiden kommer vi att skriva, varsin berättelse som bidrar till att vi känner vårt värde. Och mötas en timme varannan vecka i rymden, uppmuntra, lyssna, skratta, gråta... känna varandras och vårt eget växande.
Som Marie brukar säga: Spännande, spännande!