charlottecronquist

Är det okej att bli besviken på sin partner?

Jag säger: Följer du med och lyssnar på mig? Han säger: Jag vet inte, jag har inte planerat så långt. Jag säger: Följer du med i mo...





Jag säger: Följer du med och lyssnar på mig?
Han säger: Jag vet inte, jag har inte planerat så långt.

Jag säger: Följer du med i morgon kväll?
Han säger: Jag vet inte. Jag har inte planerat så långt.
Jag säger:  Du får gärna följa med i morgon kväll.
Han säger: Jag har hört dig förut.
Jag säger: Men jag kanske säger något nytt.
Han säger: Ja, men det handlar ju bara om dig.

Fail.

Jag vill ju att han ska lyssna.
Jag vill att han ska känna engagemang.
Jag vill inte höra: "Jag har redan hört dig."
Jag är lite besviken.

Skulle jag uttrycka mig på något annat sätt?
Jag kommer nog att fråga en gång till...
och samtidigt... jag vill att han vill... jag vill inte att han känner sig tvingad...
Jag vill inte ha någon som lyssnar för att jag tjatade.

Så där står jag.
Jag har honom som supporter på distans. Inte då, inte där. 
Och jag får andas igenom det.
Det är okej.

Det är bara en liten tjej i mig som vill att han ska se mig, som vill att han ska applådera mig, som vill att han sedan ska krama mig och säga: Du var bra!

Så nu får jag träna på att känna det alldeles själv.
Att äga mitt värde själv.
Det som kändes som ett FAIL är kanske en gåva?




Related

relationer 1412890533325851847

Skicka en kommentar Default Comments

  1. Jag är precis på pricken likadan.

    SvaraRadera
  2. Mötte dessa ord igår: "Förstå att den kärlek du söker 'där ute' finns inom dig"...
    Kändes svårt och väldigt självnärande (vilket jag nog varit, om inte är, specialist på)...samtidigt som jag insåg att det är väldigt sant så-till-vida att kärleken i och till mig själv är helt nödvändig för att jag ska vara fungerande och bra med andra... Tänkte vidare: Visst måste det kunna ha sin grund i kärleken till mig själv att längta närhet och bekräftelse av annan...det handlar ju om att ge och kunna ta emot...inte bara få... menar då när man är närvarande hos varann och den närhet man har tillsammans, vilket ju inte är möjligt om man inte är närvarande i sig själv.


    Charlotte...du får en god kväll. Kram

    SvaraRadera
  3. charlotterudenstam18 oktober 2012 kl. 13:23

    Jo, det finns så klart två sidor... det finns ju också det där att vilja bli sedd och att inte skämmas över det. Jag vill bli sedd av dem jag älskar - och samtidigt behöver jag träna på att känna kärleken till mig själv om gensvaret uteblir. Tack för dina tankar, Carin. Kram <3

    SvaraRadera
  4. Så nu ställs jag inför frågan. Att se Charlottes ego, och följa med. Eller att se djupare, bakom egot, se gåvan hon får, och stanna hemma... To go or not to go, that is the question... PS. För dom som inte fattat, det är jag som är "Han" i inlägget...

    SvaraRadera
  5. charlotterudenstam18 oktober 2012 kl. 14:33

    Jag vill skina i min makes närvaro, jag vill att han vill se och vågar se och njuter av att se 100% Charlotte. Jag vill bli sedd - ego eller ej.

    SvaraRadera

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska livet mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

coaching

prenumerera

100%-podden

Leta i den här bloggen

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

item