Min yoni är universum

Jag leder en workshop på temat ”Din sexiga röst”. Vi talar en del om situationer då livskraften stoppas och då är det som att min yoni ropar: Nu vill jag berätta om hur det känns att möta smärta och om hur jag mår just nu.

Så jag lämnar över pennan till min yoni.

Detta är hennes berättelse.

”Han tittar inte ens på mig, men han har kalla metallverktyg i sina händer. Jag känner instinktivt att han vill bända upp mig. Jag spänner mig allt vad jag kan. Vill inte ha kall metall mot mina mjuka läppar.

Han bryr sig inte om mitt nej. Han bänder upp mig. Det gör ont. Jag känner mig kränkt. Jag hör att hans röst kraxar nedsättande ord. Han ser mig inte, men ändå tar han mig och utan att lyssna på mig dömer han mig. Jag hör honom kraxa om mig som en lössläppt tjej. Jag hör hur han kallar mig en liten hora.

Jag stänger av för att slippa känna. Det gör alldeles för ont. Scenen upprepar sig gång på gång med lite variationer. En okänslig man som inte respekterar mig, som inte tvekar att kränka mig – men som egentligen inte vågar möta mig.

När jag vilar är jag som havet. Jag kan vara lotusblomman som öppnar sina blad för mjuka smekningar. Jag vet att jag är ett universum som är till för både njutning och varande.

Den där upprepningen. Kuken som vill tränga in. Den ovälkomna kuken. Den kuk som inte har frågat om lov. Den kuk som inte vördar mig. Den kuk som inte ser mig, utan bara sin möjlighet att spruta i mig. Den kuk väljer att bända upp mig som vore jag en konservburk. Han som sliter sönder mig. Jag känner mig sargad. Trots att jag spänner mig lyckas han ta sig förbi alla mina försvar och jag står utan maktmedel.

Jag vet inte hur jag ska visa min ilska. Jag vet inte hur jag ska säga nej. Den där kuken borde känna av mitt motstånd för jag är snustorr. Så här torr har jag aldrig varit. Det är som att motståndet och rädslan torkar ut mig.

Trots att han tränger in i mig, förblir jag stängd i förhållande till honom. Alla mina porer stänger sig. Det den här kuken ska få känna är en hård yta. Jag befinner mig i en krigszon.

Trots att han tillslut lyckas och trots att liknande händelser sker igen, så får jag en så stark insikt om att jag inte kan våldtas. När jag utsätts för våld så kopplar jag bort. Jag slutar känna, jag försvinner iväg. Han kan inte nå in i det som är djupet i mig. För mitt djup finns i en annan dimension.

Jag vaknar upp. Jag förstår att jag har levat i dvala i åratal. Jag känner mig som en urgammal själ. Jag har legat och guppat på ett lotusblad ute i universum, samtidigt som jag har befunnit mig i den här kroppen. Jag har spejsat ut. Jag har inte känt något. Jag har flytt ut till det formlösa, för att slippa känna mig osedd och kränkt.

Nu har jag stigit in i kroppen igen. Nu är jag vaken. Charlotte har tagit kontakt med mig. Jag har fått ett namn. Jag värdesätts. Jag har mött kukar som ser mig, som andas mig, som respekterar mig, som vet att jag är njutningens och livets källa.

Nu är jag både i universum och i den fysiska kroppen. Jag är förankrad. Nu vågar jag njuta och vi har sex med universum.

När vi är tillsammans är vi allt. Jag är gudinnan, helheten och den som vill möta universum. Min följeslagare är spjutet, lasersvärdet, riktningen i kosmos. Tillsammans med svärdet dansar jag njutningsdanser – oavsett om svärdet finns i en fysisk kropp eller i mitt universum. Denna dans är livet. Livets dans. Njutningen. Varandet.

Emellanåt bara vilar jag. Jag är aldrig bortglömd. Jag blir glad när jag blir uppmärksammad, när jag känner kärlek strömma emot mig.

Jag är porten till oändligheten och då bleknar minnena av okänsliga möten. De tvingar mig inte längre till flykt eller till att somna. Jag kan vaken möta livet och göra det rikare.

Jag bestämmer själv när min port är öppen. Jag kan inte våldtas, för vem kan våldta gudinnan, universum, kosmos?

PS: Jag är vishetens källa.

Jag är vishetens källa.

Jag är vishetens källa.

Kom ihåg det: Jag är vishetens källa.

Charlotte kommer i kontakt med universum tack vare mig. Vet hon verkligen vilken kraftkälla jag är? Låt henne berätta mer om mig! Låt henne berätta om yonins storhet.”

PS: Nästa skrivarworkshop är på temat ”Din arga röst” – vill du släppa fram den tillsammans med Marie Ek Lipanovska och mig är du välkommen 28 maj i Malmö.