Tillvarons magi

Så här kan det gå till i mitt liv – och när du har läst, kan du välja vad du ser eller hur du tolkar det.

Jag är nyfiken på din reflektion.

Och jag undrar: Är tillvaron magisk?

Jag packade min väska för att åka till kvinnofestivalen i Mundekulla. 
Jag packar ner tio ”Ingen skam i kroppen”-böcker. 
Men så tänker jag att denna gång är jag inte medverkande och har ingen naturlig plats att sälja böckerna. 
Så jag plockar ur fyra böcker. 
Det ligger nu sex böcker i väskan. 
Men så säger något i mig att jag ska ta med en till, en sjunde, så jag lägger tillbaka den.

Så jag bär en bok i väskan var jag än går. 
För det mesta ligger den där. 
Men vid några tillfällen får jag en ingivelse att lägga fram den. 
Genast blir den såld. 
På söndagsmorgonen har jag fem böcker kvar. 
Redan på lördagskvällen får jag en känsla av att en av dem ska köpas av Åsa och en av dem av Cecilia. Åsa ha sett boken och visat visst intresse för den, men Cecilia vet inte att den finns (vad jag vet.) 
Efter söndagslunchen har jag två böcker kvar. 
Då stöter jag ihop med Åsa och visar henne boken och säger: 
”Jag tror att du ville ha denna?” 
Och hon svarar, ja det vill jag.

Så nu är Cecilias bok kvar. 
Jag kommer inte i hennes närhet, 
men det känns starkt att det är hennes bok som är kvar. 
När festivalen är slut och vi ska fika tillsammans står Cecilia efter mig i kön. 
Jag går och sätter mig där det finns plats för fler att fylla på. 
Jag tittar efter Cecilia, men hon har satt sig vid ett annat bort. 
Jag tänker att jag hade fel i att det var Cecilias bok.

Det går kanske fem minuter. 
Sedan kommer Cecilia fram till mig och säger att en kompis 
till henne har köpt boken och att hon ville se den 
och dessutom vill hon ha info om sexsibilityfestivalen.

Jag säger till henne att jag har ett exemplar kvar och att det är hennes.

Hon köper boken.

Så vad händer i dig när du läser den här berättelsen?