Låt andras känslor passera dig.
Ibland är det så lätt att fångas upp av andras känslor. Vad de tycker och tänker om mig börjar plötsligt styra mig. Men varför inte bar...
https://lustochliv.blogspot.com/2013/08/lat-andras-kanslor-passera-dig.html
Vad de tycker och tänker om mig börjar plötsligt styra mig.
Men varför inte bara låta den andra personen äga sina känslor och ta ansvar för dem?
Ta några steg just i dag för att skilja mellan:
My business, your business and Gods business.
Jag tror livet blir så mycket lättare då.
Titta gärna på klippet och fundera över i vilken mån du tillåter andras känslor och tankar om dig styra dig? Finns det något du skulle vilja förändra?
Det var nog år och dar sedan jag kände mig känslomässigt kidnappad av någon annans åsikter om mig och mitt jag. Kunder skriker och gapar på mig då och då på jobbet, men det är ju bara projicering de pysslar med. Mig rör det inte rumpan. Jag är 24/7 den mest värdefulla människan i mitt liv. Den devisen harjag levt efter i snart tio år.
SvaraRadera"Min mor sade ofta när jag var liten att jag var gudomlig, idag förstår jag att det var en stark överdrift, så ni kan börja behandla mig som en vanlig människa från och med nu." Det sista var det Lasse Eriksson som sade :)
Det händer att jag, när jag är extra sårbar, har lättare att bli ledsen av andras projektioner, även om jag, när jag hämtar hem mig, inser att det handlar om projektioner. Eftersom jag väljer att tala om sex, relationer och närhet, så utsätter jag mig för risken att upplevas som provocerande, även om det inte är mitt syfte och då kan det komma verbala smockor. Så jag tränar på att andas mig igenom dem. Det lyckas allt oftare.
SvaraRaderaDet kan jag tänka mig. Att jag reagerar är helt mänskligt och helt okej tycker jag. Men att bli ett offer för mina omständigheter och reaktioner är fatalt. Då börjar jag med allehanda kompensationsbeteénden, eller rättfärdigar beteénden jag vanligtvis inte ägnar mig åt. Idag har jag en rutin jag följer slaviskt. Var kväll när jag släcker ögonen så gör jag en daglig inventering. Jag har jag gjort bra idag, vad kan jag göra bättre nästa gång, är jag arg på någon eller något? Vad kan jag göra för att bli av med den ilskan? Behöver jag be någon om ursäkt? Sedan, föhoppningsvis, följer jag det jag kommer fram till.
SvaraRadera