Ibland hör jag meningar som etsar sig fast, som ger mig en riktig tankeställare, som gör skillnad för mig. Som häromdagen när jag ly...
Ibland hör jag meningar som etsar sig fast, som ger
mig en riktig tankeställare, som gör skillnad för mig.
Som häromdagen när jag lyssnade på Diane Pattersson,
sångerska från amerikanska västkusten, som gästade Malmö för första gången.
”The world isn’t ours, it’s us”, sa och sjöng hon.
Bara ta in den meningen och meningen med den meningen.
Världen är inte vår, den är vi.
Vilken oerhörd betydelseskillnad.
Hur förhåller jag mig till världen om jag är världen?
Vad är
skillnaden om världen är min?
Jag tänker att om jag så att säga förkroppsligar världen,
så
blir det ju ännu tydligare att jag behöver ta hand om mig och jordklotet.
För
om jag gör något som skadar någon eller något annat, då skadar jag mig själv.
Omvänt, när jag ger kärlek till mig själv, så ger jag också kärlek till
världen.
Jag omfamnar den tanken.
Hur ser din världsbild ut?
Vilken roll tillåter du ditt
varande och dina handlingar att spela i den världen?
Tack särskilt till Linda Gyllenborg, som lockade mig att gå
på konserten och få de här insikterna.
Som jag brukar säga, om det inte är min uppgift att vara en god medmänniska, vems uppgift är det då?
SvaraRaderaEn vecka då modet är något större än rädslan önskar jag dig och dina läsare. Kram T
Föresten, jag hittar inte inlägget om missbruk du skrev härom sisten. Länka gärna till det igen.
SvaraRaderahttp://lustochliv.blogspot.se/2013/09/vilka-ar-dina-beroenden.html Jag kallade det beroende, det är därför du inte hittar det. <3
SvaraRaderaNär jag födde mitt första barn fick jag en vision. Enda sättet som jag kan sammanfatta den i efterhand är "allt är allt - och allt är ett". Det är min världsbild. Jag VET att det är så. Men ofta glömmer jag bort det. Försöker hitta till platsen där jag alltid kommer ihåg det.
SvaraRaderaÅ tack för den påminnelsen Sonja. Jag hade en upplevelse när jag födde min yngsta att jag vi var "utanför tiden" - då hade jag inte kommit till att allt är allt och allt är ett... men jag tror att detta, att finnas i det tidlösa var ett första steg på vägen för mig.
SvaraRadera