Går det att tala om kopplingen mellan sex och andlighet i en halvtimme i Sveriges television? – Ja, det gör det, svarade både Alexa...
https://lustochliv.blogspot.com/2014/05/tva-dagar-med-teve-om-sex-och-andlighet.html
Går det att tala om kopplingen mellan sex och andlighet i en
halvtimme i Sveriges television?
– Ja, det gör det, svarade både Alexander och jag.
Så blir det också. Under två dagar har ett nätt team följt
oss och i oktober får du se resultatet i ett avsnitt av ”Från Sverige till
himlen.”
Det knackar på dörren och teamet är där. Det består av
Dubbel-Anna (två fantastiska kvinnor som heter Anna i förnamn) och fotografen
Johan. I min dator har jag ett manus för halvtimmesprogrammet och jag har under
våren samtalat en hel del med producent-Anna om vad som kan passa att ha med i
programmet
Det är en sak att läsa prata scener, en helt annan att vara
i dem. Det är liksom att gå från tankar till varande.
Innan teamet kom hade jag bestämt mig för en sak: Jag ska
VARA i den här inspelningen, jag ska inte GÖRA den. Jag ska följa flödet, säga
det som dyker upp, tillåta det att liksom hända. Jag ska ha intentionen att det
räcker alldeles tillräckligt med att vara jag, att jag inte – som jag gjort så många
gånger i mitt liv – försöker spela en person som är möjlig att gilla. Jag ska
helt enkelt vila i tryggheten att jag är okej precis som jag är. Ett väldigt
bra test för 100% Charlotte.
Så jag vek de här två dagarna för teveteamet. Jag såg till
att det inte fanns räkningar att betala, samtal att ringa, artiklar att skriva,
coachingar att göra. Allt mitt fokus skulle vara på att vara närvarande i den
här inspelningen.
I går kväll, när det allra sista hade gjorts, en serie
pressbilder på Alexander och mig, kände jag mig väldigt trött. Det var som att
dansen med kameran hade tröttat ut mig och då och då kom det små stötar av
minnen av vad jag faktiskt hade sagt där i kamerans närvaro… hade jag kunnat
säga det bättre? … går det att förstå hur jag menar? … hoppas att det klipps
samman så att jag känner igen mig själv? Och så bara låta de där tankarna få
finnas, utan att agera på dem och bara låta dem flyga i väg… och känna hur
lugnet återvänder.
Flera gånger under de här dagarna har jag fått obehagliga
flashbacks från ett tevereportage vi var med i för 6-7 år sedan. Den gången var jag tvungen att
skriva på ett kontrakt om att godkänna allt teamet gjorde, jag hade asdåliga
vibbs hela tiden, jag märkte att frågorna ställdes för att skapa sensation, jag
märkte hur de sa en sak, men hade ett annat syfte, de ville skapa sensation och
framställa oss som konstiga och knäppa. Så under de här dagarna så fick jag
direkta och starka minnesbilder från olika situationer under den inspelningen,
som också pågick under två dagar.
Men denna gången var det helt annorlunda.
Inte en enda mardrömsvibb, känslan av helt öppna kort, känslan av att teamet
verkligen var nyfiket på vad vi gör och varför, en känsla av respekt. Det var
verkligen som att läka min relation till tevekameran och makten den ger.
Under de år som gått sedan förra gången har jag vid flera
tillfällen blivit tillfrågad om att delta i teveprogram på temat sex. Då har
det alltid funnits krav på nakenhet, krav på att visa något spekulativt, att
skildra det jag gör som något konstigt. Då har jag vänligt men bestämt tackat
nej, eller snarare jag har meddelat vilka förutsättningarna för min medverkan
är och då har projekten runnit ut i sanden.
Den här gången kändes det helt rätt och jag ser fram emot
att få titta på resultatet. Naturligtvis finns det en hel del nerv i det, för
min del, för en liten del i mig viskar fortfarande: Men vad ska andra tänka när
du talar om sex och andlighet.
En annan del, som numera är mer högljudd, säger: Vad
fantastiskt bra att kunna få tala om detta på bra sändningstid i SVT och visa
att människor som jag faktiskt är som folk är mest… möjligen lite mer modig än
genomsnittet. Möjligen.
Jag är en del av #blogg100. Detta är dag 75.
Har jag ingen skam i kroppen, kanske du undrar? Jo, en hel
del, jag brukar ibland kalla mig för ”pryd, men på en högre nivå”. Och det är
helt okej med mig. Det är att vara 100% Charlotte just nu.
Underbara fina du! Jag längtar efter att se programmet. Jag brukar titta på dessa, tycker alltid att de varit bra och att Anna är både ärlig och härlig :) Så med de förutsättningarna och med allt fint du är, säger och gör är jag säker på att allt blir gott och precis som det ska vara :) Hoppas så att vi möts igen. Kram /Carina Dahl
SvaraRaderaDet kommer vi säkert att göra.... <3 Nästa chans är faktiskt redan om en dryg vecka: http://charlotterudenstam.se/sex-relationer/page91/page90/index.html
SvaraRaderakramar
Låter som härliga dagar med möjlighet att fokusera på det du gillar att göra och få ut budskapet till många mottagare.
SvaraRaderaVäntar på programmet...
Palle, jag ser fram emot det också ... och under tiden ska jag leva lite miljösmart, eller hur?
SvaraRadera:-)
SvaraRaderaFöre, under och efter