Robin Korth är smart, snygg och sann. Ändå möter hon en man som inte klarar av att se henne naken. För att hennes kropp är 59 år....
https://lustochliv.blogspot.com/2014/07/en-mogen-kvinnokropp-kan-verkligen-vara.html
Robin Korth är smart, snygg och sann.
Ändå möter hon en man som inte klarar av att se henne naken.
För att hennes kropp är 59 år. Om hon bara döljer sin kropp
för honom, ska han nog kunna ha sex med henne.
Hon säger nej för att hon älskar sin kropp precis som den
är.
Heja Robin Korth!
Då och då möter jag kvinnor som skäms över sina mognande
kroppar. De skäms över att livet lämnat spår på kropparna. De skäms medan de
tittar på sina döttrar eller på kvinnorna i reklamen. De skäms och känner sig
allt mer oattraktiva.
Jag minns när jag skilde mig, jag hade just passerat 40.
Flera män sa till mig ungefär så här:
”Passa på att hugga en karl nu, innan
ditt marknadsvärde försvinner, vid 50 är det försent."
Jag tror inte att jag är den enda kvinna som matas med
detta. Att vi plötsligt slutar vara attraktiva eller sexiga, bara för att det
har kommit några fler år på kroppen. Och matas man med den här idén, är det
lätt att själv tillslut tro på den. Och tror jag på idén, så kommer jag att ha
stora möjligheter att få den besannad.
För hur attraktivt är det med någon som
avskyr sin kropp?
Robin Korth är
amerikansk författare som skriver ett (upp)rörande blogginlägg
i Huffington Post. Hon berättar om mannen hon dejtade, men som inte kunde
acceptera hennes kropp, eftersom han var bortskämd med att ha unga älskarinnor.
Så han ber henne att dölja sin kropp för honom, så att han liksom står ut med
att ha sex med hennes rynkiga kropp. Det är ungefär som att han gör henne en
tjänst, genom att berätta hur hon kan lösa den lilla detaljen med kroppen och
blir sur när hon säger nej.
Och nu vågar hon känna tacksamhet över den här mannens
beteende, för det fick henne att verkligen titta på sin kropp.
”När jag tittade i spegeln – klarögd och mogen – så gjorde
jag anspråk på varje centimeter av min kropp, med kärlek, ära och djup omsorg.
Den här kroppen är jag. Hon har varit säte för min själ och burit mitt hjärta
under alla dess år. Varje rynka och varje imperfektion är ett tecken på min
levnad och på att jag har gett liv. Med tårar i ögonen så kramade jag om mig
själv ordentligt. Jag sade: Tack Gud för den gåva som min kropp och mitt liv
är. Och jag sa tack till en sorgesam man kallad Dave som påminde mig om hur
värdefull hela jag är.”
Det är så skönt att Robin Korth tar ställning för sig, sin
kropp och sin rätt att vara sig själv. Jag inser att hon är en 100%-are och jag
hoppas att hon inspirerar många mognande människor att våga älska sina kroppar,
precis som de är.
Hennes tankar är också en påminnelse till mig själv om att
verkligen älska min kropp. Det finns stunder då jag bär åren med mindre
värdighet. Men inte just nu.
Reflektionsfrågor:
Vad tycker du om din kropp?
Vad skulle kunna få dig att älska den mer?
Underbart. Det här är sååå viktigt Charlotte. Jag har skrivit om samma ämne på min blogg igår. Vi får gemensamt resa oss upp och fira det vackra i mogenheten och det unika operfekta. Det är så galet att det blivit så hårt implementerat i våra mönster att vi ska se unga, tighta, smala och perfekta ut hela livet...annars duger vi inte. Jäkla normativa och stereotypa bilder som är omöjliga att leva upp till. Nej fram med det vackra i varje unik individ och hylla skönheten som den ÄR Läs gärna mitt inlägg på samma tema http://www.livskrafter.blogspot.se/2014/07/om-kroppen-halsa-och-att-alska-sig.html
SvaraRaderaVi får helt enkelt hjälpas åt att påminna varandra och därigenom förändra bilden
kram på dig och tack
Härligt, får jag använda någon av dina fina bilder för att komplettera mitt inlägg med och så länka till det inlägg?
RaderaSjälvklart får du göra det Charlotte :)
Radera