När svenska pappor skämtar om att hota med bössan för att skydda döttrarnas oskuld, hur nära hederskultur är vi då?

Inte så oskuldsfull som du kanske tror.

När jag var ung flicka sa min mamma:

– Mormor brukade säga att det enda en flicka har är sin oskuld.

På något märkligt sätt känns det som att det synsättet fortfarande finns kvar.

När talar vi om att värna pojkarnas oskuld? Vad är det som gör att vi fortfarande – medvetet eller omedvetet – fortsätter att döma unga kvinnors sexualitet?

Och vad är det som gör att pappor skojar om att de ska skaffa jaktlicens när flickorna blir könsmogna?

Jag läser en krönika i Svenska Dagbladet av Katarina Wennstam som handlar om den synen på unga kvinnors sexualitet i allmänhet och pappors syn på unga döttrars sexualitet i synnerhet.

”Min dotter fick härom veckan en komplimang för sitt utseende av en manlig bekant. Han gav den till mig, över hennes huvud. ”Hon är så söt att hennes pappa kommer att behöva ta jägarexamen”, sa han och skrattade.

Jag skrattade inte. Ja, jag vet att jag är tråkig. Ingen humor och allt det där.”

För frågan är vad detta handlar om, är det, som Katarina Wennstam menar, ett uttryck för att vi fortfarande lever i en patriarkal kultur?

” En annan manlig vän har köpt en keps på andra sidan Atlanten. Mest på skoj, men ändå. Dads against daughters dating. Han berättar det på en middag och några skrattar. Inte jag. Ingen humor igen.

Jag tycker faktiskt att det är tragiskt att det ens finns. Att texter som den ens trycks.

Vad är det med vissa män och deras döttrar? Vad är detta – egentligen? Luktar inte detta misstänkt likt hederskultur?”

Jag får ta ett djupt andetag. Jag tänker på mamma som indirekt förmanade mig att behålla min oskuld, jag tänker på tjejer som förses med slampstämpel, jag tänker på killar som knullar runt och hejas på.

En av mina döttrar hade en klasskamrat som sa: Den tjej jag gifter mig med ska vara oskuld, annars är hon en hora.

– Ska du också vara oskuld, frågade dottern.

– Självklart inte.

– Så tjejerna du ligger med är horor…

Ja, du ser den bristande logiken. Killen som får knulla runt och som kan betrakta tjejen som ett objekt och en hora i ett.

Jag får en flashback till 1977. Jag har köpt Magnus Ugglas tredje LP: ”Varför ska man ta livet av sig när man ändå inte får höra snacket efteråt?”. Jag kan fortfarande delar av texten till låten ”Varning på stan”.

”ja sa kom kom kom vi drar hem till mej vi pratas å kramas dricker te
hos mej
hon hängde me upp hem till mej å sen vare tack å hej,,,,,,,,,,,nästa
tjej

å jag vaknar på morrn å liket e kvar hon ligger breve
jag drar den där om squash det går hon på förstås
så e jag av me skatan breve
då ere bara huvet kvar som dundrar som fan
jag pinglar upp Jerry å tjena hur e läget hur var det i går kväll
jo jag fick tag i en biff hon va fin som fan hon va fotomodell
hur fick du hem na till dej, det var en lätt grej”


Det var som att imaginära rödstrumpor drogs på bara av att höra den låten. Dotterns kompis som säger ungefär samma sak mer än trettio år senare.

Vilka är det egentligen de unga killarna ska knulla med? Papporna som vill lägga sig i sina döttrars sexualitet, handlar det om skammen över att de själva har objektifierat kvinnor tidigare i livet.

Jag råkar höra Uggla på radio för några år sedan. Nu är han själv tonårspappa. Och han möter sitt eget alter ego, den unge ugglan, som står i hallen och tänker ha sex med dottern.

Jag lyssnar på texten till ”Nu har pappa laddat bössan” och, likt Katarina Wennstam, kan jag hålla mig för skratt.

”Det som alla pojkar vill
är att fälla tonårstjejer
Därför är jag långt från "chill"
när jag möter en så'n player

I min egen vestibul
Står han där lite finnig och ful
och tror att han och dottern ska ha strul

Nu har pappa laddat bössan
För att mota bort en drös
P p pojkar som vill bara för att komma till
på var fjortis som går lös
Så håll hårt i truckermössan om du är en utav dom
P p pojkar som vill bara för att komma till
För då lär pappa ladda om”

Lite överallt finns det pappor som uttalar sig om sina döttrars sexualitet. Flickornas oskuld ska skyddas och pappan ska alltså vara väktaren.

Jag blir indragen i ett samtal om en tröja med en lite annorlunda text, där avsändaren är ”en feministisk pappa”.

Regler för att dejta min dotter:

1.     Jag bestämmer inte reglerna.

2.     Du bestämmer inte reglerna.

3.     Hon bestämmer reglerna.

4.     Hennes kropp, hennes regler.

Spontant är det lätt att säga bravo, en pappa som har fattat. Men så tänker jag på ordspråket ”The road to hell his paved with good intentions.”

Min reflektion är denna:

Varför ska en pappa ens tänka tanken att han ska bestämma något om dotterns dejter? Texten är en paradox tycker jag. För om pappan inte ska lägga sig i, så finns det inga regler för honom att utfärda. Hennes dejter och vad hon säger ja eller nej till är upp till henne, på samma sätt som det är för den hon dejtar.

Jag förstår att texten är välment och kanske en passning till de fäder som vill styra sina döttrars sexliv, och då kanske den fyller ett syfte som ett debattinlägg. Men som dotter skulle jag mycket väl kunna känna mig provocerad om min pappa hade burit en sådan tröja.

Åter till kärnfrågan:

Varför är tjejers sexualitet så provocerande? Varför anser andra att det är deras uppgift att skydda den? Och vad skulle hända om tjejer vågade lyssna på sina hjärtan och följa sina egna ja och nej?

Ställ dig gärna frågan: Vad kan vi göra för att skydda killarnas oskuld?

(Känns frågan absurd, fundera över dina värderingar kring sexualitet.)


Lästips: Ingen skam i kroppen - frigör din sexuella kraft.