Är du bekväm med att inte veta?

Hur skulle ditt liv vara om du möter varje ögonblick med utgångspunkten att du inte vet?
Jag vet inte vad som kommer att hända.
Jag vet inte vad som väntar bakom hörnet.
Jag vet inte vad livet har i beredskap för mig.
Egentligen är det så det är. Du vet ingenting om framtiden.
Du bara upplever det som är nu.
Jag tror många har den, jag har den ofta själv: En känsla av att vilja ha kontroll över livet. En känsla av att veta vad som väntar i nästa ögonblick. En känsla av att kunna regissera mig själv och allra helst också min omgivning.
Ofta handlar kontrollbehovet om rädsla, att jag vill undvika det oväntade, att känslan av att veta vad som blir nästa steg minskar min rädsla och oro.
Men bara tänk om du för en dag går omkring i känslan JAG VET INTE.
Alltså att du verkligen tillåter dig att vara i det där landet där du inte vet och där du är nyfiken på att möta livet.
Ibland gör jag det i mer organiserad form. Jag använder en metod som kallas inquiry. Det är ett sätt att utforska livet, att söka sanningen, utifrån utgångspunkten: Jag vet inte och jag är nyfiken.
Jag inser allt mer att jag inte kan kontrollera livet. Jag inser allt oftare att jag inte vet. Och det fina med det är att livet känns mer då. Det är som att jag vibrerar mer utan kontroll, det är som att jag tillåter mig att bli överraskad. Det är också som att endel av oron jag brukar bära på liksom suddas ut. Det är som att livet blir renare och lättare att leva ett andetag i taget.
Jag vet inte kan också handlar om andra saker. Om fakta. Om kompetens. Om att visa för mig själv och världen att min hjärna har stor kapacitet. Som tur är valde jag ett yrke där det är tillåtet och påbjudet att fråga. Jag har alltid varit nyfiken och vetgirig och därmed också samlat på mig en massa kunskap genom åren. Men också där är det skönt att släppa taget, att inte kräva att jag ska veta allt. Det går ju att fråga.
Men åter till att inte veta vad nästa andetag för med sig, att inte veta vilka människor jag kommer att möta, vilka kärlekar som kommer att uppstå, vilka motstånd jag kommer att möta. Ja, det känns riktigt bra, det där med att inte veta.
Vilsamt liksom.
Är du bekväm med att inte veta?
PS: Här reflekterar Helena Roth över att inte veta.
De tre orden som de flesta har svårast att säga. Jag vet inte.
SvaraRaderaPrecis så. Kanske därför extra viktigt att träna på det. JAG VET INTE. Jag vet inte inte. Jag vet inte. <3
RaderaJag visste inte att man inte fick säga att man inte vet om man inte vet. Då måste man ju hitta på något som inte är sant om någon frågar, eller höja rösten och säga att det har mamma, prästen, profeten eller Gud sagt, så det är sant.
SvaraRaderaJag tycker att det är värre att säga att man vet om man vet att man inte vet. Men, det kanske är ännu värre med människor som säger att de vet och inte vet om att de inte vet.