Veckokrönika: Det går att läka sår genom njutning
Vad händer i världen när jag känner en större inre frid?
En skulle kunna kalla konferensen för en tantrafestival, för jag befinner mig på en plats där workshoppar och föreläsningar handlar om sexualitet på många olika sätt och där det finns möjlighet att också göra fysiska övningar.
För mig är det exotiskt att befinna mig här, höra hebreiska runt mig, se det mesta skrivet på hebreiska, och helt enkelt vara en främling här.
När konferensens startar befinner vi oss i ett stort rum, fyllt med ett par hundra människor. Det mesta sägs på hebreiska och en tolk kommer och sätter sig bredvid oss, en liten grupp engelsktalande personer. Jag som inte hör perfekt, får andas in att jag inte uppfattar allt, jag försöker istället ta in rummets energi, och liksom känna mig till vad som pågår, det som jag inte kan ta in genom tanken. Det går rätt bra.
Det är ändå som att simma runt i ett okänt hav, eller som att vara på en plats där skärpan inte är helt inställd, alltså det är som att titta in i en suddig kameralins och försöka lista ut vad som gäller här... Så jag väljer att flyta med.
Det förvånar mig att så mycket sker på hebreiska, att jag skulle känna mig såpass mycket främmande här, du kanske känner igen den känsla av att inte höra till som kan skapas när ett gemensamt språk saknas. Jag är van vid att gå på internationella festivaler där engelska är självklart i alla sammanhang och här är det alltså annorlunda. I den stora konferensbroschyren står 90% av informationen på hebreiska och någonstans mitt i ”om du inte talar hebreiska, gå fram till någon som gör det, och be hen översätta”... Ja, det är så klart också ett sätt.
Det är många workshoppar, många erfarenheter, det handlar om allt från medvetna relationer till hur en kvinna kan njuta av att ge oralsex. Olika grader av intimitet – och alltid ett fritt val att delta på det sätt som känns bekvämt.
Här finns ett love temple, där tempelpräster och prästinnor ger sessioner, här finns ett måntält för kvinnor som blöder och som vill vara i fred en stund, här finns workshopområden som kallas love, power, freedom och så ett som heter wild, som är ute i naturen... Många möjligheter till möten, mycket att välja mellan, många människor.
Jag känner några sedan tidigare, blir inviterad till att möta fler, det är en välkomnande atmosfär och det är självklart tillåtet att tala om sexualitet, om sex och andlighet och om den gudomliga aspekten av sexualitet. Det är som att jag befinner mig i en fredsrörelse och där freden skapas genom möten och njutning och där hjärtat också tar plats i njutningen.
När jag vandrar runt på området i Beit Oren är det som att jag befinner mig i ett stort pulserande hjärta. Som att vi skapar fred tillsammans och som att kåtheten är en del av den läkande kraften.
Jag ser en värld med mycket krig och konflikter,
jag ser en värld där grannar kastar stenar på varandra,
jag ser en värld av rädsla som skapar problem och utmaningar på alla möjliga sätt.
Detta går också att se i mig och i varje enskild människa. Vi bär våra egna trauman, rädslor, tillkortakommanden inom oss. Ibland kanske vi också bär en del av världens utmaningar i våra kroppar.
Vad skulle då hända med världen om vi möter våra trauman, våra rädslor, det som hindrar oss från att leva fullt ut med njutning? Om vi läker det som gör att vi ibland känner oss små genom total njutning? Är det möjligt? Hur kan det ske?
Jag går på en workshop med Ohad Ezrahi, som är en av de ledande gestalterna i ISTA i Israel. (Du kan lyssna på ett specialavsnitt av 100%-podden med Ohad här.) En man som folk gärna lyssnar på, en man med många erfarenheter och en villighet att sprida fred omkring sig och där han har sett sexualitetens kraft och möjligheter. Workshoppen handlar om att läka sår genom njutning.
Enkelt uttryckt handlar det om att i grupper om tre berätta om något som känns svårt i livet, det kan vara ett barndomstrauma, det kan vara något som är aktuellt just nu, något som påverkar livet. Det skulle kunna vara vad som helst från oförmågan till att säga nej, rädslan att bli avvisad till att en varit utsatt för kränkningar.
En person berättar om sitt trauma, säger sedan vilken slags beröring hen önskar och vilka gränser hen vill ha när det gäller beröring. Sedan ger de andra två hen sexuell beröring med syfte att ge hen njutning – och det som kan ske är då allt ifrån mjuka smekningar till samlag.
Efter en stund träder en av givarna in i rollen som en slags storyteller och där hen skapar en ny verklighet till den som tar emot njutning. Alltså berättar om ett liv där allt det som personen känt sig hindrad ifrån nu har möjlighet att göra. Denna berättelse ska viskas i örat med så mycket inlevelse som möjligt så att det känns verklighet för mottagaren, som samtidigt stimuleras sexuellt av den andre givaren.
Så får personen och hens kropp ett nytt minne att förhålla sig till, ett minne kopplat till njutning och frihet och där mottagarens problem, trauma eller vad det kan vara får möjligt att snabbt eller långsamt försvinna bort och ersättas av den nya möjligheten.
För mig ska det bli spännande att se hur den här erfarenheten kommer att förändra mitt sätt att vara framåt, och även om förändringen skulle vara svår att förnimma, är jag ytterst tacksam för det möte jag fick och för att kunna känna njutning samtidigt som någon viskar värmande ord i mitt öra... och jag fick ett nytt möjligt sätt att förhålla mig till det som håller mig tillbaka. Så wow liksom.
Så ja, jag tror mycket på sexualitetens kraft, i synnerhet när den kopplas till medvetenhet, när man skapar rum av det här slaget, där de sexuella mötena ibland blir till heliga ritualer.
Kanske det är så att det som sker en helg i Beit Oren kan bli som andetag av kärlek och njutning som kan sippra ut till fler, vidare ut till världen, för att fler ska kunna njuta av fred och en slags inre frid.
Ju fler människor som känner inre frid, desto större chans till fred i ett vidare perspektiv, som jag ser det.
Charlotte Cronquist är kärlekskrigare
Love is the answer
För dig som vill älska kroppen mer, läs mer här.