Hur blir ditt liv om du börjar ta små risker?

Hur vanligt är det att du låter bli att ta ett steg framåt, ta en liten risk, trots att du verkligen vill?
Istället för att ta en risk, vänder du på klacken och låter möjligheten passera.
Så du skakar på huvudet och tänker att det inte var så viktigt. (Och du vet att du ljuger för dig själv.)


När jag lyssnar på Klas Hallberg i filosofiföreställningen ”Hela Sverige hånglar” tänker jag att han talar mycket om något jag ofta känner in på huden: Hur rädsla begränsar livet.

En av de vanligaste och djupaste rädslor människor har är att bli avvisade. Bara tanken på att det ska ske kan få det att knyta sig totalt.

Men hur skulle livet se ut om du började ta små risker? Le mot busschauffören, fråga om du får ta en fika med någon, söka det där jobbet du så gärna vill ha.

Det kanske, som Klas Hallberg säger, kan ge en nära-livet-upplevelse.

Ibland är det så att det inte är själva grejen vi är rädda för, utan vi är rädda för själva rädslan. Det är den som är så förlamande att vi viker undan och ibland inte riktigt lever våra liv.

Men vad ska någon annan tänka om jag gör detta? Hur pinsamt är det om jag får ett nej?

Det finns ett klämkäckt – och samtidigt bra – svenskt ordspråk som säger: ”Friskt vågat, hälften vunnet.”

Jag minns en person som ständigt sa: Jag vågar inte, jag kan ju få ett nej. Detta upprepades hur många gånger som helst och kunde handla om lite olika saker, som var utmanande för hen.

Om du inte riskerar ett nej, så öppnar du inte heller möjligheten för att få ett ja, var min respons.

Om man zoomar ut lite och ser livet ur ett vidare perspektiv kan det vara lättare att släppa rädslan – åtminstone är det så för mig.

Om jag aldrig eller sällan tar en risk, hur mycket lever jag då? Hur roligt eller lyckligt bli mitt liv? Tryggt blir det möjligen – men räcker det?

Om jag istället börjar ta små risker, är chansen att du börjar känna dig mer levande. Tänk så många ja det kan finnas som väntar om hörnet, bara du börjar ställa frågan och agera.

Det kan ju också vara intressant att ibland nyfiket fråga sig: Vad är det egentligen jag är rädd för? Vad är det bästa som skulle kunna hända om jag får ett ja? Vilka möjligheter låter jag passera när jag låter bli att ta en risk? Vilket liv väljer jag då?

Jag är fortfarande rädd ibland. Men rädslan förlamar allt mindre. Och jag har fått så många bevis på att det är värt att ta små, medelstora och ibland stora risker, att jag är beredd att göra det igen.

I efterhand, när risken är tagen, är de dessutom lätt att få ett nytt perspektiv. Det som jag eller du trodde var en risk i Mount Everest-storlek, kan i backspegeln se ut som en liten kulle. När du möter dina rädslor brukar de krympa.

Så jag skrattade så jag skrek ibland när jag lyssnade på Klas Hallberg, hans sätt att ge tankeställare i en humorförpackning gillar jag skarpt. Och jag är tacksam för möjligheten att än en gång reflektera över frågan: Hur levande vill jag vara? Hur mycket vill jag leva mitt liv? Jamen svaret är ju: Jättemycket.

I min online-kurs Ta makten handlar det mycket om att möta rädslor för att bli riktigt levande. Det är en omfattande kurs, som kan förändra ditt liv. Vad skulle hända med ditt liv om du tar fler små risker i vardagen?

Charlotte Cronquist är kärlekskrigare

Love is the answer