charlottecronquist

Handen på hjärtat... är ärlighet alltid det bästa?





Jag ljög för att få kärlek.Jag ljög för jag trodde att andra krävde det av mej.

För några år sedan skrev jag boken 100% Charlotte - ta ditt inre ledarskap. Den innehåller 52 kapitel som kan hjälpa dig att se dig själv i ett tydligare ljus. Du får se närmare både på dina skuggsidor och din möjlighet till självledarskap. 
Jag skrev den innan jag visste att jag var en #kärlekskrigare och insikterna som  boken reflekterar är ett bidragande skäl till att jag i dag känner mig mer trygg i mig själv och kan stå upp tydligare för kärlek och medmänsklighet.
Jag behövde börja med mig själv. Därför bjuder jag på många korta episoder i mitt liv. Både sådana som kan ses som pinsamma eller plågsamma, eller sådana som känns fantastiska att läsa. Det viktiga är inte vad som hänt mig, utan jag bjuder in dig att möta mina erfarenheter, för att göra det lättare för dig att spegla mina erfarenheter i dina egna. 
Den här boken kan vara viktig för många och jag har lyckats sälja uppåt tusen exemplar av den. Jag tycker att den är värd en större publik - för det finns verkligen många möjligheter att reflektera över sitt eget liv - och därmed öppna för att den som läser den får insikter som leder till att hon, han eller hen känner möjligheten att välja sitt liv. 

Ditt liv består av val, som sker många gånger dagligen - och hur ofta är det verkligen dina?
Tack vare ett inlägg om ärlighet jag nyligen läste på Facebook får du här läsa ett av de första kapitlen i boken. Det handlar om lögn och ärlighet. Så var så god. Möt en aspekt av 100% Charlotte. 

Din relation till lögn

Du lever i en kultur där barn lär sig ljuga från tidig ålder. Fast du och andra kanske inte låtsas om det. I dag blir den som säger som det är, även om det sker mjukt, ibland sedd som den hårda, som den hänsynslösa. Märkligt.

Som barn fick du troligen lära dig att det är fult att ljuga. Det står till och med i tio guds bud. Du kanske fick stå framför dina föräldrar som med sträng blick och frågade:
Har du tjuvrökt?
– Nej.
– Talar du verkligen sanning nu?
– Ja.
Och så kanske du ormade dig och ljög, för att du var rädd för att sanningen skulle innebära en bestraffning. (Det gjorde i alla fall jag.)
Samtidigt lär du dig att det är okej att ljuga.
Du ska ljuga om alla möjliga saker och för att rättfärdiga de lögnerna kallas en del av dem för vita. Det är okej att ljuga om tomten.
Det innebär att barn möts av dubbla budskap kring lögner. Dubbla budskap som det kan vara svårt att förhålla sig till. För ibland är det till och med så att barn ser hur vuxna ljuger om en sak och det är okej och när de själva ljuger om samma sak väntar en bestraffning.
jag ljuger. Jag har gjort det i hela mitt liv. Under perioder intalade jag mig att det inte var fråga om lögner. Jag lät bara bli att säga saker. Jag ville tro att mitt sätt att ljuga var finare än andras. Men det var givetvis självbedrägeri.

Så här är det:
Jag ljög för att jag var rädd för sanningen.
Jag ljög för att jag var rädd att bli bestraffad.
Jag ljög för att slippa bli hatad.
Jag ljög för att få kärlek.
Jag ljög för att andra krävde det av mej.

I dag ljuger jag mycket sällan. Ibland kanske jag fegar ut och väljer lögnen som utväg.
Dessutom har jag insett att jag ibland faktiskt bör ljuga. Då kan det handla om att sanningen kan vara livsfarlig. Säg att en person kommer hem till dig, hen är livrädd och behöver gömma sig för sin misshandlande partner. Så ringer telefonen och du har partnern i örat. Säger du då att hen är hos dig?
Bortsett från sådana situationer menar jag att det är viktigt att börja skärskåda ditt eget ljugande. I mitt liv har jag sett en tydlig koppling mellan lögner, rädsla och låg självkänsla. När jag har blivit tryggare i mig själv och inte längre behöver visa upp en perfekt fasad faller det sig naturligare att välja att vara ärlig.
Jag kan se en koppling mellan lögnen och att leva upp till andras förväntningar. Du är förmodligen programmerad till att ljuga för att bli omtyckt. Sanningen är sårbar.
– Vad tycker du om mina nya byxor?
– De klär dig.
Låt säga att du inte tyckte att byxorna var snygga. Men du kanske kan hitta något hos dem som du kan tycka om? Så att du både kan visa hänsyn och känna att du inte ljuger.
Jag är ingen anhängare av brutal ärlighet. Det skulle inte falla mig in att gå fram till någon och säga: ”Det var den fulaste frisyr jag har sett”. För då lägger jag mig i något jag inte har med att göra. Uppriktighet är inte att säga allt du tänker, utan att mena det du säger. Så välj dina tillfällen.
Du lever ändå i en ljugarkultur. Det svåra är att vara sann och det är mot det sanna och svåra du ska sträva. Det är sårbart att vara sann. Du riskerar att hamna vid skampålen när du är sann. Ändå tycker jag att det är värt det. För när andra tycker att du är dum som säger som det är, säger det mer om dem än om dig.

Charlotte lär sig ljuga.

Jag är så där fyra år. Jag älskar att sitta i knäet på gamla tanter och låta handen glida längs rynkorna i deras ansikten. Deras hud är så mjuk och det är så vackert med alla rynkorna.
Så jag är med mamma på ett kafferep där det är en massa gamla tanter. Jag sitter i knäet hos en av dem och njuter av att känna hennes mjuka rynkiga kind mot mina mjuka och lite fastare barnahänder.
– Vilka fina rynkor du har.
Jag säger det när det är helt tyst. Det blir om möjligt ännu tystare i rummet. En ängel vandrar genom det.
Sedan tar mamma mej i handen och vi går därifrån.

Det var en av de lektioner jag fick som litet barn. Jag skulle alltså inte tala om rynkor. Jag skulle tiga eller ljuga om det.
Jag hade lite svårt att lära mej det där. Jag var ett spontant barn. Jag ställde frågor och kommenterade det jag såg. Så pinsamt tyckte andra.
Jag socialiserades in i ett acceptabelt beteende. Jag lärde mej ljuga, undanhålla och bedra. Jag lärde mej säga att det jag tyckte var snyggt var fult och att det som var fult var snyggt. För att inte såra andra. Det var det jag fick höra: Att när jag sa att tanten var rynkig så sårade jag andra. Då och då genom livet har jag fått höra det. Att mina ord är som giftpilar. Budskapet är att det är bättre att ljuga. Det är lugnare så.

Din reflektionsmöjlighet:
Klargör din egen relation till lögner.


Charlotte Cronquist är kärlekskrigare
Love is the answer


Här kan du köpa boken 100% Charlotte - Ta ditt inre ledarskaphttp://www.charlottecronquist.org/100-charlotte

Related

livet 335788436240003015

Skicka en kommentar Default Comments

  1. Jag har insett jag inte alltid behöver berätta allt. Jag har alltid trott att det har avkrävts sanningar av mig, men istället för att ljuga så behöver jag inte berätta allt och det gör mig inte lika stressad över vad som är sant och riktigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där är en mycket viktig distinktion du gör Ingela! Skillnaden mellan att ljuga eller helt enkelt inte dela något som faktiskt inte gagnar ngn i stunden.

      I stort är det verkligen av värde att reflektera kring ens relation till lögnen. Så tack Charlotte för att du delar detta med oss (även om jag, självklart, både har och har läst boken!)!

      Radera
    2. Ingela, jag har också, med åren, lärt mig att allt inte behöver sägas, en behöver inte heller "såra" i onödan.
      Helena, varmt tack för att du ser mig. Alltid.

      Radera
  2. Det är så dumt! Detta att det läggs värderingar i ord som egentligen är neutrala. "Rynkor" är "fult" alltså talar vi inte om dem ens om vi tycker de är vackra. Man behöver inte säga allt man tänker och man behöver inte vara elak, men att en gammal (det får man inte heller kalla någon!!) människa blir sårad av ett barn som ger en komplimang, det säger en del om vår ytlighet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur. Och det är inte så lätt för ett lite barn att navigera i det. Hur ska en veta vad som är "fult" i någons ögon...

      Radera
  3. Värderingar i vad som är vackert eller dylikt är ibland problematiskt och diplomati måste användas. Visst kan man se det som en lögn.

    Men ibland måste man säga sanningen och är det riktiga vänner så får de ta den. Ibland måste man säga att man inte orkar med någon för det är jag som är trött. Men vissa kan inte se att man talar sanning och tror man inte vill umgås. Att ljuga hade inte hjälpt eller tala sanning. Emellanåt finns inga rätta svar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Livet är komplext och det är vad jag försöker beskriva här. Det är lätt att säga att ett är rätt och ett annat är fel ... men det är inte alltid en ser fler perspektiv. <3

      Radera
  4. Vilket fantastiskt inlägg som får mig att reflektera! Magiskt! Skulle du vara intresserad av att gästblogga hos mig? Gärna om det du skriver om i detta inlägget. Kram Christine

    SvaraRadera

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska livet mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

coaching

prenumerera

100%-podden

Leta i den här bloggen

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

item