96. Se dig själv och världen #charlottepodden

Nu ska du få lyssna på ett avsnitt av #charlottepodden, där jag läser ett kapitel ur min bok "100% Charlotte - ta ditt inre ledarskap, och så reflekterar kring det.
Den här gången blev jag själv lite förvånad över tankarna som vällde fram. Kapitlet handlar om att bejaka sin essens och det första ordet som kom till mig var "narcissism". Det blev en sådan paradox för mig, eftersom essentiella kvaliteter representerar något vackert för mig, medan jag får obehagskänslor bara av att se ordet "narcissism".
Jag har befunnit mig på en inre resa i ett kvarts sekel. Jag sökte - och söker nog fortfarande - svaret på frågan: "Vem är jag". Jag har gått mängder med utbildningar, bland annat till kroppsterapeut och coach. Jag har lärt mig massor om tantra, närhet och relationer på kurser, utbildningar och workshoppar. Självklart har jag också läst mycket om självutveckling, självacceptans och självkärlek.
Och så inser jag att jag själv, i perioder, varit väldigt självupptagen. Det där "inre arbetet" har gjort att en del av världen försvunnit, som att mitt "personliga" är viktigare än det som är utanför mig.
Jag tror, på riktigt, att det är viktigt att skapa inre trygghet. Det är bra att göra inre resor. Det är bra att få större förståelse för sig själv - och för andra. Men om detta bara används för att blåsa upp sitt eget ego, att bara tänka på sig själv... vad är det då värt?
Därför är det viktigt, tycker jag, att inte stanna vid "självförståelse". Det är också viktigt att se vidare. Vad kan du göra, vad kan du åstadkomma, när du är mer trygg i dig själv? Vad blir viktigt när dina egna behov är uppfyllda? Finns det då tid eller plats för din mission, om du bar någon?
Jag var så påverkad av Jantelagen, det var nästan så att det satt i mina ben, att jag verkligen har behövt gå från känslor av värdelöshet (det händer fortfarande ibland) till känslan av att ha ett värde. Jag behövde förstå vad essentiella kvaliteter är. Jag behövde förstå att mycket av det jag tycker att jag behöver, redan finns inuti mig. Det skapade en slags trygghet i mig.
Konkret handlar kapitlet i boken om hur jag, lite i taget, inser att jag är en kvinna och att det är tillåtet att också uppfatta och leva med mina feminina kvaliteter. Lite i taget har jag blivit vän med kvinnan i mig, eller snarare det feminina i mig.
Jag upptäckte att jag behövde börja umgås med kvinnor, för det hjälper mig också att bejaka kvinnan i mig, och minska rädslan för det feminina.
Känner du igen dig i mitt resonemang? Lyssna gärna på poddavsnittet.
Vad är essentiella kvaliteter i dig?
Jag vill hjälpa dig!
Du kan hjälpa mig!
Charlotte Cronquist är kärlekskrigare