Tantra: Att undvika den trista självupptagenheten
Vi sitter i cirkel på kursen. Varje deltagare har chansen att berätta något om sig själv. Vad längtar du efter? Har du några farhågor? Vilka behov har du?
Ganska ofta säger deltagare saker i stil med : "Jag oroas över min självmedvetenhet, att jag inte ska lyckas vara närvarande här." Eller också: "Jag vill hela tiden analysera det vi gör, jag har så svårt att släppa mina tankar." En tredje: "Jag sa att jag skulle gå på yoga-kurs, vad skulle grannen säga om hen visste att jag gör detta?"
De stunder då jag känner ett starkt inneboende lugn är när jag släpper självupptagenheten, släpper oro eller ångest, och låter mig vara med i ögonblicket - för jag älskar att verkligen uppleva livet.
Dina tankar kan vara din bäste vän - men också din värste fiende. För det är i tanken, i huvudet, i hjärnan, som du kan skapa allt från katastroftänkande till önsketänkande. Tankar är inte verkliga. De beskriver inte verkligheten. De finns i ditt huvud. De finns i mitt huvud.
Frågan är varför det är så vanligt att oroa sig för vad andra ska tycka? Hur mycket låter du andras tankar påverka ditt liv? Eller snarare, hur mycket låter du din idé om vad andra tänker om dig påverka ditt liv?
Tillbaka till kursrummet. När deltagare berättar både om vad de längtar efter och när de berättar vad de oroar sig för, så visar de sårbarhet. De visar något som är äkta. De berättar hur det känns i dem - och du har möjlighet att spegla dig i dem, deras tankar och erfarenheter. Och detta - att börja säga som det är, brukar leda till avslappning.
"Aha, där är någon som är lika rädd som jag.", "Det är inte bara jag som känner mig spänd inför att gå en tantrakurs.", "Åh här finns några som gått flera kurser och de ser så avslappnade ut."
Den första du möter när du går en tantrakurs eller workshop är dig själv. Du har en möjlighet att vara dig själv och lägga märke till hur det känns. Du kan möta andra utifrån dig själv: Detta är jag, detta är mina önskemål, detta är mina gränser. Samtidigt får du möta andra som tränar på att lyssna in sig själva. Och detta kan bli så vackert - och utvecklande, både för dig som individ och för gruppen du möter (eller partnern du möter).
Min erfarenhet, och jag har verkligen varit självmedveten, självkritisk - tja till och med självhatande ibland, är att jag med åren blivit mindre dömande mot mig själv, mer nyfiken på mig själv och andra. Dessutom har jag ökat min förmåga att både ta emot och ge kärlek.
På en tantrakurs får du också möta andra som samtidigt möter sig själva - och medvetenheten om att det är sårbart att uttrycka sina gränser, brukar bidra till att deltagarna både blir bättre på att lyssna in sina egna behov - och att ta hänsyn till andras gränser. Och detta kan bidra till en känsla av trygghet.
Jag sökte mig till tantra för att jag ville något mer med livet. Jag ville liksom leva mer på riktigt. Jag ville sluta ljuga för mig själv. Jag ville möta andra som mig, och inte vara dold bakom en mask. Min inre resa pågår fortfarande... och jag ser fram emot nästa insikt, när den än kommer.
Min tantra kallas lekfull, eftersom det är just det jag vill locka fram i dig. Att du kan se på dig själv med lekfullhet, att du kan möta andra i lekfullhet och vara nyfiken på vad lekfulla möten kan ge dig.
Blir du sugen på att gå en Lekfull tantrakurs? Att bli mer du? Att möta sådant som är större än du? Att möta andra som är med på en liknande livsresa som du? Du är välkommen.
Här hittar du aktuella kurser och event.
Charlotte Cronquist är kärlekskrigare
Love is the answer
