Eckhart Tolle: Let it be (as it is).

Långt där framme på scenen sitter Eckhart Tolle och talar.

– Livet är nu. Det går inte att separera livet från ögonblicket. Det som hände igår och det som kommer att ske i morgon finns bara i ditt huvud. Och nu ska vi vara i tidlösheten, i nuet, en stund tillsammans, säger Eckhart Tolle och ler åt paradoxen.

Det är mer eller mindre fullsatt i Falkoner sal i Köpenhamn. Vi är många hundra. Män, kvinnor. Unga, gamla. Allt från dräktklädda damer till killar i deadlocks. Till det yttre en brokig samling. Till det inre en grupp sökare, människor som är lockade av Eckhart Tolle vars böcker ”The Power of now” (Lev livet fullt ut - en väg till andligt uppvaknande) och ”A new Earth” (En ny jord - ditt inre syfte) har sålts i miljontals exemplar jorden över.

Jag är där för att uppleva Eckhart Tolle. Jag har lyssnat mycket på honom. Under en dryg månad så var han och Oprha Winfrey mitt sällskap på mina morgonpromenader när jag lyssnade till deras samtal om ”A new earth” (finns att ladda ner via iTunes). Även om de samtalade med varandra och tittar och lyssnare världen över, kändes det ändå som att vara med dem och det kändes som att jag fick en personlig relation till Tolle.

Därefter läste jag ”A New Earth” som jag tycker är synnerligen läsvärd.

Tolle säger att det världen behöver, verkligen behöver i dag är att fler blir medvetna, att fler känner himmelriket inom sig, alltså det utrymme som finns bortom tankar, ego och tankekonstruktioner. Och det är det utrymmet, den spacen som vi tillsammans är med och skapar i Falkoner sal. Och igen fylls jag av tacksamhet att vara en av dem som hittar de här sammanhangen och att vi blir allt fler som gör det.

Jag menar Little Grandmother och Caroline Myss och en massa andra säger ju också det, att det är nu det gäller för mänskligheten.

De har alltså samma huvudbudskap, men de säger det på så olika sätt. De är så olika individer.

Tolle sitter långt där framme, han gestikulerar så det står härliga till, han skojar med sig själv och med världen… han härmar människan som är driven av sitt ego, av sin identitet, av prylarna han omger sig av, som inte på något sätt är fri…

Och så kommer då alternativet:

Let it be. Var nöjd med ögonblicket.

Han berättar om en andlig ledare som sade att den bra andlig träning kan vara att varje dag säga: Tack för allt, jag har inga klagomål överhuvudtaget.

Alltså, om vi är nöjda med ögonblicket. Om vi tar emot livet som det är i detta ögonblick, så slipper vi hålla på att tänka, döma oss själv och andra och klaga på det ena och det andra.

Jag tar det igen: Tack för allting, jag har inga klagomål på någonting överhuvudtaget.

– Vad kan ego göra efter det, frågar sig Tolle. 

Livet är alltså det som sker nu, i detta ögonblick. Det stora problemet är att många väljer att vara i tanken och tänka på det som har varit eller det som kan komma. Och då missar de själva livet. Och det är så lätt hänt att undgå att vara närvarande och istället klaga på något som sker… alltså att nuet inte ger det önskade.

Tolle talar om att människan söker något… någon annanstans… utanför dem själva. De söker himmelriket… och spejar upp mot himlen… medan det i själva verket finns inom oss. Och hur många andliga ledare har inte sagt det? Hur många böcker har inte handlat om det… Paolo Coelhos bästsäljare Alkemisten är bara ett av massor av exempel på det.

Det är alltså som att vi rusar ifrån det enda som är. Som att vi rusar ifrån livet, för att istället bli fångna av våra tankar, tankar som dessutom upprepar sig, tankar där vi klagar, dömer och inte är nöjda. Tankar som handlar om vilka vi är, vilka vi vill vara, hur vi är klädda, vad vi äger, vad vi representerar… och allt det där är bara tankestrukturer… För vem är du egentligen, frågar sig Tolle.

Vem är du? Vem är du utan din historia? Vem är du utan dina tankar?

Tolle svarar: Det som är kvar när närvaron.

Det är frågor att meditera över… verkligen. Svaret finns så nära dig, det finns i dig, och det handlar om att bli uppmärksam på den stora space, det stora utrymme som finns inom dig, bara du vågar vara där… Vara i nuet.. Var närvarande.

Och till en början kanske det kräver en del av dig. Till en början kanske du måste meditera för att nå dit. Men tänk att kunna möta människor utan att ha en massa tankar och åsikter om dem. Bara möta dem…

Toller ler och säger att det slutgiltiga testet är att möta sina föräldrar på jul och vara närvarande och medveten och att inte börja tänka på sin story… 

Tolle säger också, med djup allvar i rösten, att vi lever i en tid av transformation, då allt fler människor blir närvarande och att det är oerhört viktigt.

Det enda som kan rädda världen är det nya medvetandet, alltså att vi släpper egot och tankekonstruktionerna. Och det vi ser runt oss med gamla strukturer som bryter samman (från det fallna Sovjetunionen, till finanskrisen i USA, hög arbetslöshet etc) är tecken på att gamla strukturer håller på att falla samman.

Många saker kommer att falla samman, säger Tolle. Men det är saker som behöver hända och sammanbrotten kan göra att människan snabbare blir medveten.

Han säger att det givetvis är smärtsamt att till exempel bli av med jobbet eller huset, men ett annat sätt att se det är att en del av identiteten försvinner.

– Människor som har förlorat allt är ofta fridfulla, säger Eckhart Tolle. För då blir det inre, spacen, den inre rymden, närvarande. Det är nåd (grace) som står bakom många hemskheter som händer.

– Livet ger dig vad du behöver och om du blir mer medveten, om du förändrar ditt medvetande, så kanske inga katastrofer behöver hända dig, då har du gjort skiftet inom dig, alldeles själv.

Så tittar han på oss och säger: Du är livet.

Kom ihåg det: Du är livet.