charlotterudenstam

Hur hälsar du? Är du en kramare?

Den här underbara krambilden har Lisa Rinnevou gjort. Se mer av henne på hennes blogg . Jag är redan lite kär. Hoppas det är ok att jag lå...

Den här underbara krambilden har Lisa Rinnevou gjort. Se mer av henne på hennes blogg. Jag är redan lite kär. Hoppas det är ok att jag lånar din bild, Lisa!

Egentligen handlar det här blogginlägget om kramar.
Jag älskar att kramas! Det där att ha en kropp helt kravlöst nära mig gillar jag. Känna värmen mellan oss.
Men det finns så många andra sätt att hälsa också. Alla sätt är väl bra på sitt sätt.

Jag umgås i kretsar där vi kramas mycket. I vissa sammanhang kramas vi både mycket och länge. Sådana kramar går en del människor i kramskola för att lära sig. Och det har väl jag också gjort, även om jag inte tagit några direkta lektioner.

I dessa kramar står vi nära nära varandra, gärna med hela framsidorna mot varandra, och med en hand på den andres skulderblad och en neråt midjan. Det är så att det går att känna varandras hjärtslag. De har kramarna varar ofta minuter, snarare än sekunder. Det sker en sammansmältning, där jag kan slappna av och vara jag, precis som min medkramare.

Låt mig kalla detta för långkramar. En del människor skyr långkramar, eller räds långkramar eller tycker bara de är allmänt jobbiga. Det kan ha flera skäl. Ett av de viktigaste tror jag är att de helt enkelt inte är vana vid den typen av närhet och kanske i förstone tror att den så lång och nära kram i själva verket betyder något annat (och en del av deras hjärna kanske känner kopplingar till sex, tror att kramen betyder krav eller förväntningar). Andra gillar helt enkelt inte att vara nära andra på det sättet.

Det är roligt att studera hur människor hälsar på varandra – och hur jag själv hälsar. Jag menar om jag är inblandad i en hälsningsceremoni, vem är det som bestämmer om vi ska ta i hand, kindpussas, kramar, vifta med handen eller enbart hälsa med ord?

Ofta går det att se vilket sätt att hälsa den andre föredrar. En hand är på väg framåt… och jag griper den. 

Speciellt roligt är det att se när män ska hälsa och de inte riktigt är säkra på om de vill eller ska eller borde krama mannen framför sig. När vi har manliga gäster är det betydligt vanligare att jag får en kram som hälsning, medan Alexander och mannen handhälsar. Intressant.

I vissa sammanhang är det kindpussar som gäller. Och så finns det ytterligare en variant av kindpussen: Luftpussen. Det om något känns tomt för mig. Det är en slags låtsad intimitet. Då smäller verkliga kindpussar betydligt högre för mig.

Det är intressant att se om jag, som är benägen att kramas, ”glömmer bort mig” och försöker krama en kindpussare.
Deras kroppar brukar för det mesta stelna till, men inte alls alltid… det är som att somliga ändå tänker ”ah, Charlotte är en kramare, då får jag väl kramas lite då.”

Kramar kan vara så oerhört olika.
Jag älskar när det finns tillfälle till långkramar.
Det är som att den medmänskliga kärleken strömmar mellan oss. Efter ungefär 20 sekunder kickar oxytocinet igång och du fylls av en härlig känsla
Det har inget som helst med sex att göra, men innebär ändå ett intimt, nära möte. De som kommer regelbundet till oss, till exempel för att delta i En JoyRidekväll, brukar så småningom utveckla en smak för långkramar.

Du kan säkert se olika kramstilar för dig.

En kallar jag för tonårskramen. Den består i att lyfta upp den ena armen och trycka till. Alltså en slags halvkram, som säger ”jag vet att det förväntas att jag ska krama dig till hälsning, och jag går med på det, men riktigt nära tänker jag inte gå”.

Och så finns det kramarna där kropparna inte möts. Armarna läggs om varandra, men där finns en klar distans. Ofta beror det (enligt min erfarenhet) på att den ena egentligen inte gillar fysisk kontakt, men tänker att det är oartigt att inte kramas.

Och så finns det korta nära kramar och då långkramarna. Sedan finns det en massa varianter.

Hur ser ditt hälsningsmönster ut? Vilka kramar du? Är det alltid du som bestämmer hur hälsningen ska gå till, eller låter du den andre bestämma? Fundera på det, och berätta gärna om dina erfarenheter.

En liten sak bara. Det finns människor som tydligt signalerar att de inte vill kramas.
Det respekterar jag. Ibland händer det att en sådan person så småningom tar initiativ till en kram och då brukar de börja som en tonårskram.
Då jublar jag inombords. Härligt!






, , ,

Related

kramdag 1465646201393178858

Skicka en kommentar Default Comments

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

coaching

100%-podden

Leta i den här bloggen

prenumerera

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

Google+ Följare

Facebookgillare

item