Adventsboken 27: Sex en motorväg till gud

Vägen till Ja, del 27

If the ‘I’ is identified with the body and person then it becomes the person’s responsibility to take care of the bodily life. But if the ‘I’ becomes identified as consciousness then it is the universe’s responsibility to take care of the body and the body’s life and it will do a better job then your mind can do.

Mooji

Någonting i mig håller på att väckas. Jag märkte det på utbildningen till sexsibilitycoach. Jag märkte det när jag gick till en healer. Som att något börjar strömma genom mig. Som att jag känner energin i mig.

Jag har länge kunnat känna den där elektriciteten i handflatorna (det räcker med att gnugga händerna mot varandra en stund och så lägga händerna bredvid varandra och se hur de liksom flyter ut en bit ifrån varandra av den alstrade energin).

Men nu håller något nytt på att hända. Det är som att jag håller på att bli riktigt levande. Kanske så levande som jag var när jag fortfarande var den där lilla prinsessan, när jag fortfarande var i den magiska tillvaron, till kanske fem års ålder. Det är som att jag, tack vare meditation, närvaro, olika former av träning (och kanske för att jag slutat röka) förnimmer mig själv på ett nytt sätt. Som att jag är på väg att skala av massa lager av löken och är på väg att känna min essentiella kärna och den energi som finns där.

Alexander och assisterar på en av Johan Ekenbergs kurser. Bland de första övningarna vi gör är att sätta igång energin i kroppen och snart vibrerar jag som en Duracell-kanin. Jag är helt fascinerad över kroppens vibrationer, det är som att jag har champagne i hela kroppen och jag skrattar lyckligt. Det räcker med att någon håller handen några centimeter ifrån min kropp för att jag ska börja vibrera - under en förutsättning - att personen är helt närvarande i det hand eller hon gör. Annars händer ingenting.

Jag blir medveten om närvarons betydelse. Om skillnaden mellan att smeka en hand och vara där med hela mig, jämfört med att förstrött smeka en hand och tänka på något annat.

Och jag får upplevelser som blir mer och mer, tja, magiska och mystiska. Jag gör meditationer där det känns som att jag har sex med universum och jag börjar förstå vad Johan menar med att sex är en motorväg till Gud - och jag inser att det inte ens kräver traditionellt sex eller närvaro av en annan person. Det räcker med mig i total närvaro.

Jag är nyss hemkommen från en fantastisk helg på Skeppsudden där vi har smittat varndra med vår livskraft. Det var så mycket medmänsklig kärlek i rummet att vi nog skulle kan kunnat skapa fred i någon del av världen med all den essentiella energi vi släppte ut där. Det var som att hela Skeppsudden vibrerade av vår energi. Av livet i oss. Av kärleken i oss. Av allt det där som är befriat från rädsla.

Och jag mötte vibrationen i mig på ett alldeles nytt sätt. Jag mötte en inre generator som jag tidigare bara anat, men som nu kom till uttryck. Jag kunde verkligen känna hur energin pulserade genom mig, som om jag vore ett stort glödande batteri. Jag rörde mig inte medvetet. Min livsenergi tog mit med på en resa och jag visste inte vart den skulle föra mig. Jag följde mitt flöde, jag följde min impuls, jag var autentisk coh det magiska är att ju mer autentisk jag är, desto mer vågar sig mina essentiella kvaliteteter visa sig och desto mer kärlek möter mig. Och så adderas det av andras närvaro, av andras energi. Magi.

Tidvis var jag helt gränslös i meningen att det var en slags energimässig förening där i rummet. Jag kunde verkligen uppleva skillnaden mellan närvarande och frånvarande kroppar. 

Och nu kan jag känna att vi alla hör ihop, både i våra inre universum och i det oändliga yttre universum.