Gästinlägg: Marie Ek Lipanovska tvättar bort förnedringen

Marie Ek Lipanovska är kvinna, gudinna, energicoach, meditationslärare och en djupt sann och ärlig person.

Jag är med i en av hennes innerliga meditationsgrupper för kvinnor och börjar allt mer känna ett starkt systerskap och en stark vänskap till Marie.

Följ gärna hennes inre resa på sjalaglad.blogspot.com

Detta blogginlägg har hon publicerat på sin egen blogg och jag kände starkt för det och frågade om jag fick använda texten som ett gästinlägg på min blogg.

Och jag fick ett ja-rop.

Så varsågod. Följ med in i Marie Ek Lipanovskas värld.

”Hon ville bada. Trots att jag kände att jag så gärna vill behålla havsvattnet och lukten från detta, valde jag att lyssna till henne. Hon ville bada. Jag förstår nu att dessa träbitar rymmer visdom och berättelser. Denna bär på kvinnohistoria.  

Hon ville så gärna bada. Varmt! Så jag badade henne i vasken i köket. Tvättade försiktigt av henne med en våt handduk. Hon var ledsen och berättade om hur smutsig hon kände sig. Därför ville hon bada. Tvätta och skölja bort förnedringen. Jag ryckte till utav ordet. Förnedring. Hon kände sig förnedrad och berövad. Smutskastad och utnyttjad. Hon visade mig bilder på kvinnor undangömda i mörka lastutrymmen ombord stora skepp. Redo för försäljning. Sexslavar. Kroppar som produkter till försäljning på svarta marknaden. Trafficking. Hon visade mig sin längtan efter att få vara en skolbänk där flickor fick gå i skolan och utbilda sig. Hon visade hur mycket virke som gått åt till att bränna kvinnor. Häxor. Och huvuden som fallit av när klingan fallit. 

Jag betraktade henne och såg att hon var genomborrad med många gamla rostiga spik. Men de har suttit så länge att hon fallit sönder om jag försökt ta ut dem. Jag såg hur ärrad hon är. Hur djupa fårorna är. Och jag fortsatte att bada bort hennes smuts och den förnedring hon kände efter all tid av förtryck. Små stickor lossnade och föll av. Vattnet blev smutsigt. Hennes längtan efter att bli ren gick inte att ta miste på. Hon är som en gammal gammal dam. Uppfylld av kvinnohistorien. Och längan efter att få vara en del i någons undervisning blir nu uppfylld när hon påminner oss om att det förtryck och den förnedring som flickor och kvinnor alltid har fått utså, fortfarande är aktuellt. Vi kvinnor måste sluta delta i detta förtryck. Vi behöver ta hand om varandra.

Jag hämtade en skön tjock frottéhandduk och la henne varsamt på denna i solljuset. Jag kände att jag ville ge henne en blomma. Så att hon kunde få lukta gott efter sitt bad. Hämta hem sin mjuka kvinnlighet. Bli ompysslad. Jag tog en av mina älskade ranunkler och lade tillsammans med henne innan jag lindade in henne i värmen av handduken.

Omsvept får hon nu ligga och vila. Hon är värd att bli omhändertagen. Det är dags för henne att bara vara och ta det lugnt. Bli uppassad och njuta av livet. Hon har gjort sitt. Nu ska hon få börja undervisa, precis det hon längtat efter så länge.

Och jag väljer aktivt att inte mer delta i någon smutskastning, i någon form av medvetet förtryck eller förnedring av kvinnor. Istället väljer jag att höja min röst och påpeka "att det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra". Jag väljer att inte skvallra, inte klanka ner på andra kvinnor i någon form. För jag vet inget om varför de agerar som de gör. Jag väljer att lyfta fram, uppmuntra och heja på de jag vet vill förändra sig själv och välden vi lever i. Jag väljer att lyfta fram dessa kvinnor, marknadsföra dem, prata om dem, sälja in dem på alla sätt jag kan så att jag lever som jag lär och inte den goda tanken stanna vid just en tanke. Action! Girlpower! Och jag väljer att lyfta fram allt som skapar en medvetenhet kring det förtryck och den förnedring som fortfarande sker. Inte för att gnälla, utan för att påminna om att det finns något viktigt att lägga sin energi på. "Where your attention goes, energy flows".

Det här blogginlägget ingår i Maries hyllingsprojekt till Gud.