Sex och skam: Vi låter oss kittlas av en dildo

Ett säkrare alternativ än en batteriladdad dildo :)

Det blir uppståndelse kring tjejen vars dildo fick personalen på ett flygplan att tro att de hade en bomb i lasten.

Men sprängkraften låg inte i själva dildon – utan i människors åsikter om sexleksaker.

Det är som att vi låter oss kittlas vid tanken på en tjej som har med en dildo på resan och den Expressen-artikeln blev den mest delade på länge (mer än 30k !).

Väldigt ofta får jag förfrågningar från tillverkare eller distributörer om jag vill göra reklam för sexleksaker på bloggen. Jag svarar aldrig på det. Det är inte det jag i första hand vill förknippas med, även om jag skriver om sex, närhet och njutning.  Jag tänker att försäljarna bara ser mina ämnen, men inte läser mina texter.

 (Inga andra företag har närmat sig mig för samarbeten kring reklam.)

Och samtidigt är ju sexleksaker något bra, det ger människor möjlighet till njutning, och öppnar också för mer njutning för den som är solokvist. Inget märkvärdigt. Jag gissar att det finns dildosar, vibratorer eller jadeägg i väldigt många svenska hem.

Så min brist på respons är mer att sexleksaker inte riktigt är min grej, att jag siktar bortom prylarna, bortom själva sexakterna i mina inlägg. Men det har du säkert redan märkt.

För mig är laddningen kring sexleksaker sedan länge förbi. Jag går in på Afrodites Apotek utan att skämmas, jag kan tala om det utan att rodna. Människors längtan efter njutning är självklar idag.

Det är i det ljuset det blir så intressant att en artikel i Expressen sätter igång en stötvåg av delningar, av kommentarer, av skambelägganden. Jag tänker att de allra flesta ägnar sig åt solosex, oftare eller mer sällan, och att det är en naturlig del av livet. Solosex kan både handla om att njuta och att lära känna sin kropp mer, att hitta nya sätt att njuta (och sexleksaker kan naturligtvis också användas i sällskap).

Men när en tjej står på planet, plockar ut batterierna ur sin brummande dildo, då blir det en liten skandal kring det. Så pinsamt och skämmigt och usch, tänker många… och därmed uttrycker de en hel del om sin egen inställning till sex och kropp.

Jag tänker att tankarna går så här:

”Jag har sex, jag onanerar, jag njuter – men jag låtsas som ingenting, för vad ska folk tro, om mig.”

Ja, vad ska folk tro? 
Vilka tankar sätter dildon igång? 
Skulle du säga öppet att du har sexleksaker? 
Varför väljer vi att göra skandal kring det som så många i det tysta ägnar sig åt?

Som en släkting sa till mig en gång: ”Det är okej att palla äpplen, det gäller bara att inte åka fast.” Är det lite så vi tänker… att vi liksom skrattar nervöst och undrar: ”Tog jag nu ur batterierna ur min dildo, eller riskerar den att bli nästa bombvarning?”

Frida Boisen skriver en krönika om vågen av reaktioner som dildohistorien har mött. Och jag gillar verkligen slutklämmen:

Men att håna en kvinna för att hon säger att hon har en massagestav: kom igen. Det är inte okej. Fler borde lära av Amanda. Ett gott skratt och en orgasm på det, mår vi bra av.

Våga dela med dig av generande situationer. Våga skratta åt dig själv. Och våga hitta din egen njutning. Det är du värd!

Jag lovar, om fler skulle ha den inställningen till livet, sig själva och sin egen sexualitet, då skulle vi få ett lyckligare land.

PS: Helt skamfri är jag kanske inte, eftersom jag inte känner för att sälja plastleksaker på min blogg.

PS igen: På The JoyRide Experience får du vara med om en skamfri tillvaro, där du under fem dagar kan njuta av att vara dig själv och möta andra som också vill känna livet spritta i dem. Boka in 9-14 augusti.