Sex och skam: "Därför slutade jag titta på porr"

Vad är det porren saknar, som ett sexuellt möte innehåller?
Först och främst det uppenbara, distansen mellan dig och det som pågår på skärmen. Men också det som så många söker med sex, intimitet, beröring och närheten till en annan människa.
Jag lyssnar på Ran Gavrieli, som berättar om varför han slutade titta på porr.
Det är femton intressanta minuter, väl värda att se, reflektera över ... 

Jag tänker ofta på att porr på nätet är den absolut vanligaste sex- och samlevnadsläraren som finns. För alla ungdomar ser på porr, mer eller mindre ofta. Det är genom pornografins bilder de bildar sig en uppfattning om vad sex är.

Ran Gavrieli vill bidra till att ungdomar får en positiv självbild och studerar genus vid Tel Avivs universitet. Han reser runt och talar med ungdomar om sex och kön.

Vad är det vi ser, när vi tittar på porr? Vilken bild av sexualiteten visar majoriteten av pornografin upp: Jo en mansdominerad värld, som handlar om penetration och där det sällan är annan fysisk kontakt en just runt kuken och det hål som denne pentrerar.

Var finns de smekande händerna, var finns kyssarna, var finns sensualiteten? 
Var finns det som till exempel ungdomar söker när de för första gången känner det sexuella pirret? 

Var finns hånglandet? 
Var finns längtan?
Var finns närvaron?
Var finns sårbarheten?
Var finns stillheten?


Jag tycker det är värt att lyssna på hela den här filmen, inte för att döma pornografin som sådan, utanför att få ett underlag för ett samtal om sex och närhet och hur vi påverkas av att matas med bilder. 
Vad händer med vår syn på sex och vi flera gånger i veckan tittar på aggressivt sex där mannen är överordnad och kvinnan underordnad? 

Vad vill vi låta vår sexualitet påverkas av? 




Vad skulle hända om vi verkligen gillar oss själva och vågar utforska vår sexualitet där den verkligen händer, i den egna kroppen och i ett intimt möte?