Sexualitet: Hur skapar vi könsfred?

Idén om kvinnan som förförerska, synderska, den kåta kvinnan som mannen måste skydda sig mot föds där i början av Bibeln.

Eva lockar Adam med äpplet. Arvssynden är född.

Kanske är det början till ett könskrig, en maktkamp kring sexualiteten? Tänk om det är dags för könsfred nu?

Det pågår en animerad debatt om våld mot kvinnor, vem som är dummast, när våldet uppmärksammas, varför det sker... och det är viktigt att tala om det.

Jag vill också föra in ett annat perspektiv. Hur skapar vi tillsammans fred och frid. Ett samhälle där det är självklart att sexuella möten ska ske mellan människor som har lust och som har sagt ja till att vara så intima med varandra.

Tyvärr är det alltför vanligt att det inte är så. Den farligaste platsen för en kvinna att vistas på är i hemmet och den farligaste personen i hennes liv är hennes partner. Hon riskerar våld och sexualiserat våld. 

Bara stanna upp där ett ögonblick. Den farligaste platsen för en kvinna att vistas på är hemmet.

Det sexuella våldet finns överallt. 

Män som våldtar kvinnor. 

Kvinnor som slår män. 

Kvinnor som förnedrar varandra. 

Män som kränker varandra. 

Alla möjliga könsvarianter där emellan som brukar olika formerar av sexuellt våld och kränkningar mot varandra.

Den allra största gruppen som utsätts för sexuellt våld ÄR kvinnor. 

Mer än var tredje kvinna kommer under sin livstid att utsätts för det. 

Mer än en miljard individer. 

Emellanåt svallar debattens vågor höga om detta våld. 

Vem begår det? 

Vad kännetecknar en gärningsperson? 

Vilken roll spelar hens idéer, värderingar, kulturella bakgrund? Vilken roll spelar samhällsklimatet?

Och oavsett detta så pågår våldet. I det som brukar kallas hederskulturer verkar det som att det sexuella våldet är mer systematiskt, mer ”tillåtet” och mer brutalt. 

Men varje kvinna jag möter har på något sätt mött sexualiseringen, från en klapp på rumpan, via nedlåtande och sexistiska uttalanden till våldtäkt. 

Det verbala våldet står de allra flesta för. Hur många gånger har du - oavsett kön – till exempel använt ordet ”fitta” eller ”hora” för att uttala dig nedsättande om någon?

Så våldet finns där, nästan som imympat i oss alla. Vi får med oss idéer om hur vi ska bete oss från späd ålder. Det förmedlas både medvetet och omedvetet. Det kan handla allt om normer kring hur en familj ska vara, vad som är normalt, vilken slags handlingar som godkänns, vad som anses var etiskt och moraliskt försvarbart.

Som jag ser det bygger våldet på dessa normer och värderingar. Sexuellt våld ”rättfärdigas” av idéer om att någons sexuella handlande är skamligt – eller skvätter över skam på omgivningen. Kvinnor i våldtäktsmål blir än i dag behandlade som Eva i Bibeln. ”Men du frestade ju med äpplet” (Du hade ju kort kjol).

Jag vill vara med och skapa könsfred, sexuell fred. 

Jag vill bo i en värld där min och andras sexualitet är fri att levas, med samtycke. 

Jag vill slippa höra att någons sexualitet är bättre eller sämre än andras, att någon slags kärlek mellan vuxna människor skulle vara ful eller felaktig. 

Jag vill bidra till att vi, var och en, börjar titta närmare på vilka normer och värderingar vi själva bär på och hur vi i förlängningen bidrar till att våldet kan fortsätta.

Våldet fortsätter när vi ursäktar det, när vi ettiketerar det, när vi stämplar sexuell lust, när vi gör kvinnor eller män eller hennar till de som har mest eller minst lust, är de som frestar eller måste försvara sig, kanske på en massa andra sätt som jag inte kommer på just nu. 

Jag menar också att debatten om kön och våld och vilka män som ä värstingar i förlängningen riskerar att öka våldet, för jag ser hur företrädesvis män och kvinnor står på varsin sida av skranket och skyller våldet på varandra… eller ännu hellre på en tredje som kan bli ”de andra”, de som inte är som vi.

Men hur vore det att börja hemma i mig, hemma i dig, hemma i oss? 

Var finns våldet i mig? 

Vilka tankar eller handlingar gör jag som bidrar till att våldet kan fortsätta? 

Vad kan jag göra för att skapa fred? 

Vad kan jag göra för att göra det mindre möjligt för någon att bruka våld mot någon annan?

Det är stora frågor, kanske handlar det om hela vårt samhällssystem, kanske är detta en av grundbultarna i vårt samhälle, att vi matas med idén om hur sexualiteten är, får utövas och vem som vill mest?

Men ett första steg är för mig reflektion kring mitt eget beteende.

Hur bidrar jag själv till mer könsfred? 

Charlotte Cronquist är kärlekskrigare

Love is the answer.