charlottecronquist

Kärlek: Det är över nu! Och det är såå skönt!


Det var en smärtsam process att skilja mig för andra gången.
Så mycket tårar, så många tankar, så många känslor, så mycket fritt fall.
Nu är det äntligen över. Jag är fri! Tre år tog det, kan jag konstatera.



Det är då jag inser att kärleken är död. ”Du är fri”, viskar en röst från mitt inre.

Plötsligt inser jag att jag inte längre reagerar när jag ser hans namn i sociala medier. Tidigare stack det till i mig. Det fanns små fragment av sorg som ännu dröjde sig kvar. Kanske hade jag också svårt att släppa taget om en kärlek som en gång var galet passionerat.

Ibland kan kärlek bli till besatthet. En person blir stora delar av ens värld. Det kan leda till starkt medberoende. Det hände mig. Då och då kunde jag se mitt mönster och gjorde försök att bryta mig loss, men det var svårt när han nästan hela tiden var vid min sida. Jag saknade perspektiv. Jag behövde distans för att se klart, men det tog tid innan jag förstod det.

Den sista hälften av äktenskapet minskade jag ändå medberoendet till honom, genom att säga några viktiga nej och ändra en del destruktiva vanor. Jag tog till exempel två vita år, för att jag insåg att jag hade fått ett riskbeteende. Ändå stannade jag. Det var svårt att ge upp idén om kärleken. Och så var det som att jag var förhäxad av honom och det vi skapade tillsammans. Kanske handlade det också om stolthet? Jag ville inte ge olyckskorparna rätt. De som sa att det gick för snabbt i början av relationen. Gifta sig efter 100 dagar. ”Då känner man inte varandra.” Många gånger skämdes jag över mitt medberoendebeteende. Hur kunde jag stanna kvar i något som inte var bra för mig? Skammen dolde jag i det längsta för omvärlden och det tog mycket lång tid innan jag erkände den för mig själv.

Nu har det gått tre år sedan jag fattade beslutet att gå. Det var en liten grej som hände och på en sekund visste jag att tiden var inne. Det var inte frågan om ett val. Jag visste att om jag stannade skulle något viktigt i mig dö och jag var inte beredd att offra det för att bevara äktenskapet.

Under de här tre åren har jag distanserat mig från honom. Till en början hade vi mycket kontakt. Men så småningom insåg jag att det inte var bra för mig. Varje kontakt rörde upp känslor i mig. Det blev för mycket. Nu har det gått mer än två år sedan jag senast såg honom och ett och ett halvt år sedan jag avvännade honom på Facebook. Jag behövde släppa taget ännu mer. Släppa kontakten. Kapa de sista trådarna som fanns mellan oss.

I ett långt äktenskap tvinnas både känslomässiga och praktiska trådar. Det finns ekonomiska aspekter att reda ut. Saker att sortera. Känslor att ta hand om. Och så allt det som pågår på insidan. Ibland kändes det som att jag gick igenom en dödsprocess, där de sista stegen handlar om att acceptera döden och så gå vidare med livet.

Många säger att den här processen kan ta lång tid. Att det tar tid att bli fri. Vad var det jag behövde befria mig ifrån? Jag behövde släppa medberoende, skam, en önskan att bli förstådd och en längtan efter att vara en prinsessa eller drottning i någons liv.

Häromdagen rensade jag hårddisken och såg gamla bilder fladdra förbi. Jag såg
foton och filmsekvenser av människor som då var viktiga för mig, jag såg mig själv i en annan tid. Det är då jag inser att kärleken är död. ”Du är fri”, viskar en röst från mitt inre.

Insikten slår ner i mig, den känns stark som ett blixtnedslag. Jag är inte längre besatt av det som varit. De sista resterna är borta. Kanske har det varit borta ett tag, utan att jag har märkt det. Jag kan nu – med distans i både tid och rum – se klarare på de val jag gjort genom livet.

Jag kan se min kamp för kärleken, för att förstå, för att känna in, för att vara en bra människa – och för att själv bli älskad. Jag kan också se det pris jag betalade i form av starkt medberoende och en svårighet att agera på de varningssignaler jag fick. De kom både inifrån mig själv och från min omgivning.

Självklart kan det vara svårt att lämna någon eller något. Hur många får inte separationsångest av att sluta på jobbet? Att byta bostadsort? Eller att göra slut med en partner? Personligen har jag haft det väldigt mycket svårare att bryta med en partner.

Det är naturligt att under en tid vara i en sorgeprocess, att vara i kaos eller i något slags limbo, när mycket av det som kändes som viktigt i livet försvinner.

Det tar tid att tillfriskna efter en separation. Det kan krävas tid, terapi, coaching, kurser för att se egna mönster och bryta dem.

Det kan alltså göra ont och vara svårt att helt släppa taget om något. Det är så lätt att se bakåt och fråga sig: ”Men varför gjorde jag de valen?”, ”Hur hade det blivit om jag gjort så här i stället?”

När blixten slog ner insåg jag att något verkligen har dött och att det är ett av de sista stegen i den tre år långa processen.

Det känns så otroligt skönt! Bilderna jag såg häromdagen fick mig att på ett djupare plan inse att det finns kärlek som dör och att det är sunt. Det är underbart att ny kärlek kommer in i mitt liv och att det är möjligt och härligt att älska, från en plats där jag är mycket tryggare i mig själv än jag var i början av 2000-talet. Jag ser mig om i vårt nya gemensamma hem. Jag är lycklig. Jag känner mig hel. Jag älskar den plats jag är på och de människor jag omges av. Tack livet för att jag är just här, just nu.




Charlotte Cronquist är kärlekskrigare
Love is the answer

PS: Det jag har gjort är att ta makten i ditt liv. Det kan du också göra och ett sätt är att gå den matnyttiga onlinekursen "Ta makten"

Related

kärlek 5722825312149021487

Skicka en kommentar Default Comments

  1. Vilken fantastiskt befriande läsning! <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack <3 Jag gissar att det finns många som kan känna igen sig. Att bryta mönster, att säga nej och ja, kan vara svårare än man i förstone tror. Kramar <3

      Radera
  2. Du är så ljuvligt uppriktig, sann och naken i dina berättelser. Du lämnar ingen oberörd i din äkthet. Tack för att du delar med dig. Du bidrar stort till en värld i kärlek.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ulva! Det är viktigt för mig att höra. Kärlekskrigare behövs verkligen och du kanske också är en?

      Radera
  3. En behöver liksom sörja sig själv lite...

    Lycka till på nästa bit av vägen.

    SvaraRadera
  4. Relationer är inte helt enkelt. Men nu har du kommit till nästa kapitel i alla fall!

    SvaraRadera
  5. Så fint! Hoppas att du lärde dig något, det gjorde jag. Lycka till!

    SvaraRadera

emo-but-icon

Följ 100% Charlotte

Charlotte Cronquist

Charlotte Cronquist
Bloggen för dig som vill få ut det mesta av livet. Författaren och coachen Charlotte Cronquist lär dig hur du får bättre relationer och hur du kan älska livet mer. Blogposts in English available.

onlinekurser

coaching

prenumerera

100%-podden

Leta i den här bloggen

Få nya inlägg

Prenumerera på 100% Charlotte

Besökare (sidantal)

item